Alvtegen och ondskan

Jag har varit ledig i helgen och passade då på att läsa ut Karin Alvtegens senaste bok: Skugga. Om du aldrig läst något av Alvtegen förr så kan jag verkligen rekommendera henne, hon är fantastisk i sina personbeskrivningar. Men förvänta dig ingen "feel good" stämning! Få författare kan fånga en undergångsstämning så skickligt som Alvtegen. Den första bok jag läste av henne var boken Svek som handlar om konsekvenserna av ett äktenskapsbrott. Jag minns att jag tänkte att det här borde alla som gifter sig tvingas att läsa som ett effektivt vaccin mot otrohet.

Skugga är en mörk historia, den som behöver hopp för att klara en berättelse får leta någon annanstans. I boken så möter man människor som ständigt fattar fel beslut, som osäkra och skadade försöker hitta en utväg men som famlar i mörkret. Boken bygger på en berättelse kring (den fiktiva) nobelpristagaren Axel Ragnerfeldt. Han är en hyllad författare känd för sina fina skildringar av mänskligt mod och mänsklig storhet. I skuggan av honom finns hans familj och en hel del skelett i garderoben. Boken visar på hur förödande det är när avståndet mellan vem du vill vara och vem du verkligen är blir för stort. Berättelsen beskriver hur människans ego gång på riskerar att lägga krokben för henne. Den mänskliga ondskan lyser fram, ofta som ett resultat av vår stolthet och vår sårbarhet.

Ska man då läsa något sånt här som kristen? Mitt svar är absolut! Träffsäkra skildringar av hur snett det kan gå för oss människor när vi alienerar oss från varandra behöver vi läsa.
Blanda upp det med en rejäl dos evangelium så får du något som rustar dig att möta dina medmänniskor!