Man blir lätt...
- frustrerad.
När kommer det där fantastiska som Birger Skoglund (eller var det Böne-Sven?) profeterade om?* - passiviserad.
När ska de ofrälsta komma hit till våran fina kyrka egentligen? - mottaglig för minsta nyck.
Vi drar till Florida, där verkar det hända grejer! - fast i en förlegad världsbild.
Vilken tur att jag har alla svaren när de ofrälsta kommer, då du ska de minsann få höra att Darwin hade fel! - dömande.
Det här är det största Gud gjort på vääälidigt länge och nu, nu, nu går tåget (flyget) och om du missar, aj, aj, aj!
Jesus sa ju trots allt inte: När ni ber. Be om väckelse.
Han sa: När ni ber. Be att riket ska komma.
- Vi utmanas varje dag till förvandling
- Vi aktiveras och tar Guds sändning ut i världen på allvar
- Vi blir en hoppets röst
- Vi förs närmre Gud och varandra
- Vi jobbar med Gud för upprättelse i hela skapelsen
Daniel Astgård på Tro & Tänk som ofta tänker som jag (eller är det tvärs om) skriver om det han kallar väckelsemyten här och här.
Uppdaterat den 14 maj: Bloggen "Tankar i natten" skriver också väldigt intressant om det här med väckelse här.
*Detta är absolut inte för att raljera med dessa personer, jag har den största respekt för IBRA:s arbete och vi behöver verkligen bedjare som Böne-Sven. Men ofta när väckelse kommer på tal så refereras det till profetiska tilltal på ett lite väl vidlyftigt sätt kan jag tycka.
15 kommentarer:
Joachim, många kloka ord. Jag tycker dock att det är viktigt att påpeka att väckelse är något positivt och att vi ska värdesätta väckelserna som inträffat här och på andra ställen i världen.
Däremot skall vi inte fokusera på väckelsen som huvudsakligt fenomen. Det är inget som vi har kontroll över. Att utlova väckelse är nog tyvärr ett bra sätt att göra folk besvikna.
Vi kan däremot tacka och ta emot väckelsen när den kommer, men vi vårt eget fokus skall vara på "väckelse" i våra egna liv.
Låt Guds rike växa i oss och sedan genom oss till andra. Och om det i slutändan leder till en väckelse i traditionell betydelse så skall vi vara tacksamma, men om någon sådan inte kommer så skall vårt fokus fortsätta på vara på Guds rikes utbredning i vår vanliga vardag.
Tomas! My point exactly!
Tack för förtydligandet!
instämmer i din reflektion. just den här grejen att "NU!" och "dra dit där det händer" gör mig ledsen. har under hela min frikyrkliga uppväxt fått höra olika predikanter basunera utt att "nu är det på gång", men sällan fått redskap att plantera gudsrikets goda frön i min vardag. blir lätt lite cynisk när jag nuförtiden hör profetior om väckelse, vilket är oerhört sorgligt, egentligen borde man ju bli råtaggad!
Joachim, bra inlägg igen. :)
Gott att höra att vi är på samma våglängd.
På min blogg har jag börjat fundera på hurman startar en församlingsplanteringsrörelse, dvs församlingar som planterar församlingar. Jag kom just på att en diskussion om väckelse kanske har beröringspunkter med det. Mitt senaste inlägg som berör detta finns här
Jag har uppdaterat sidan jag länkade till ovan för att tydliggöra beröringspunkterna mellan församlingsplanteringsrörelser och väckelser. Nu behöver ingen tänka ut vad jag menade själva ;)
Vem definierar vad som är väckelse? Vem definierar när Guds rike breder ut sig? Vem kan avgöra om den eller den har funnit Gud? Vad är det att finna Gud? Är det då våra frikyrkor kan påvisa en positiv statestik? Är det då man från de olika samfundshållen säger att nu har vi döpt si och så många så nu kan vi se att människor finner Kristus och nu har vi väckelse? Det jag menar är att vi som säger oss ha funnit Gud kanske bör lyssna på vår omgivning som inte befinner sig inom kyrkans värld och verkligen lyssna. Dom kanske också har funnit Gud men inte har någon som helst lust att gå till kyrkan eller kanske inte alls vill hamna i frikyrkofacket, men dom kanske redan har öppnat sig för Kristus men delar inte riktigt frikyrkogrejen. Guds riket finns inom er säger Jesus. Är det då inte så att ALLA bär med sig Guds riket. Men behöver bara bejaka detta inom sig så att man får en förståelse för att man bär Gud inom sig. Det kanske är vår stösta uppgift att berätta för människor att dom redan bär med sig Guds riket, vi som redan har bejakat detta. Eller krävs det att man går med i en kyrka/församling för att det ska "gillas" (vara godkänt)? Lite provoserande frågor kanske. Men kanske behöver vi tänkta till lite grann utanför våra ramar. Jag håller med Tomas att det handlar nog om i främsta läget att Guds rikes värdningar ska få växa inom oss själva för att sen kunna hjälpa andra i vår omgivning att förstå att alla har ett rike inom sig som de kan låta växa och bli till något gott i livet.
Jag är glad att jag inte har dig som pastor. Hade jag haft det skulle jag blivit hedning för länge sedan.
Anonym! Välkommen till Kolportören!
Du skriver: "Jag är glad att jag inte har dig som pastor. Hade jag haft det skulle jag blivit hedning för länge sedan."
Okey, det var något för mig att bita i! Förklara gärna hur du tänker. Varför då?
Du förvillar folk med dina tankar. Min pastor är inte sådan. Du ska uppmuntra folk istället. Söka vad Gud har för dom osv. Men du har hamnat i något postmodernt flum som inte är av Gud. Kom igen och ändra dig. För om jag tillhörde den församling som du är pastor i skulle jag gå ur omgående.
Men du kanske inte är likadan i talarstolen och då skulle jag nog kanske stanna kvar:-)
Bless.
Du skriver att jag förvillar, det är en ganska allvarlig anklagelse.
Det jag försöker göra är att jag ställer frågor, frågor som jag ofta möter som pastor och frågor som jag själv har.
Om du kallar det för postmodernt flum så får det stå för dig. För mig är det självklart att vi inte behöver vara rädda för frågor! En del saker behöver tom ifrågasättas och diskuteras. This is the place!
Och du, jag försöker vara samma person här på bloggen, på ICA, när jag predikar, när jag är hemma med familjen osv.
Jag vet inte vilken sorts församling du är med i men jag hoppas att din pastor också uppmuntrar frågor och funderingar!
Allt Gott till dig med!
Anonym, om du tycker Joachim förvillar så tala då om vad han förvillar med. Vad är det som han skriver som inte är sant? Själv anser jag mig inte vara postmodern men ändå håller jag med Joachim på många punkter och när jag inte gör det helt och hållet så försöker jag nyansera med något inlägg då och då.
"och när jag inte gör det helt och hållet så försöker jag nyansera med något inlägg då och då."
Och jag är oändligt tacksam!
Tack för ditt raka svar.
Fortsätt och predika och ha din blogg.
Skicka en kommentar