Jag har funderat på varför man i min tradition ofta så starkt betonat enbart Jesu död och uppståndelse men inte så mycket hans liv. Många gånger har det hela presenterats som att allt vi behöver veta om Jesus är att han dog och uppstod, sen så kastar vi oss över Paulus och breven. Men evangelierna då? Jesu undervisning då? Jesu exempel då?
En av risken med den här förskjutningen bort från evangelierna är att vi går miste om den oerhört starka betoning på Guds rike som genomsyrar Jesu undervisning och exempel. Risken finns att vi tex ser bergspredikan som texter som enbart finns för att överbevisa oss om synd och driva oss till nåden, istället för att se den som utmanande konkreta exempel på hur det nya gudsrikeslivet är tänk att levas. Allt som Paulus skriver bygger förresten på Jesus. Paulus kommer inte med något eget, något nytt, utan han förklarar ju helt enkelt och utvecklar de goda nyheterna i sina brev och hjälper mottagarna att tillämpa det på sina liv.
Självklart ska vi fortsätta att betona korset och den tomma graven, självklart ska vi fortsätta att läsa Paulus och de andra breven, men låt oss för allt i världen inte sluta fascineras och utmanas av den Jesus vi möter i evangelierna!
18 kommentarer:
En jätteviktig poäng, tror jag. Hörde för några år sedan om någon som gjort en iakttagelse: Evangelikaler tenderar att predika Paulustexter, karismatiker har en förkärlek för Apg, men "ingen" predikar över evangelietexterna.
Jag blev väldigt triggad av det, och tänker som du: Jesusberättelsen handlar inte bara om födelse, död och uppståndelse.
Dessutom är det ju fantastiskt att läsa och predika över ex-vis Jesu liknelser.
Mer Jesustexter åt folket!
Lignell
Visst, men det finns väl knappast någon kristen tradition som inte lägger allra störst vikt vid Jesu födelse, död, uppståndelse och sedan Kyrkans födelse i den "Övre salen" i den första kyrkobyggnaden.
Det är detta som är Grunden. Det finns inget "Nytt liv" utan detta.
Johan`s kommentar var bra! Tyvärr finns det alltför många varianter av kristendom utan Kristus! Den nya enhetssträvan som pågår idag har ju som "mål" att ena alla i en enda stor världskyrka! Vägen görs bredare! Fabricationerna mångfaldiga! Vår tid kräver vaksamhet! Läs evangelierna! Den svenska Ljumheten inom "kyrkligheten" har tagit oanade konsekvenser! Vart är Ni på väg?????
Fredrik: Jag är med!
Johan: Jag upplever att min tradition ibland missat "Jesus-storyn". Man har direkt hoppat över till Paulus och resten. Berättelserna om Jesus var något barnen sysslade med i söndagsskolan. (lite tillspetsat kanske).
Fin poäng med den första kyrkobyggnaden, tror du de hade färgat glas och ett kors på taket också? ;-)
Leif: Välkommen till samtalet. "Vart är VI på väg" kanske är en bättre fråga. Har aldrig gillat NI speciellt mycket.
Jag är i alla fall på väg mot evangeliernas Jesus (och jag tror VI går åt samma håll)
Vad vi behöver i stället för alla "trixmakare" är korsets budskap, ty det är en dårskap för världen! Laodicea vill gärna byta ut det gamla budskapet och ersätta det med ngt nytt "modernt" istället för de gamla råmärkena! Kvar får vi skökokristendom-världens vän! Uddlös, intetsägande,berusad,Kristuslös!
I mitt sammanhang (min församling, grannförsamlingar och vänkrets) finns det mycket ringa kunskap om Guds rike. Men när man förkunnar det nådesfyllda men radikala evangeliet skapas en längtan efter att få höra det man sällan eller aldrig har hört förut, fastän alla fyra evangelierna finns där, för alla. De gånger jag predikat över evangelietexter har budskapet "landat" på ett påtagligt sätt. Håller därför med Lignell! Mer av Jesus!
Budskapet om riket är en verklig utmaning att leva - för det är att gå mot strömmen och träda in i Guds annorlunda värld! Därför kommer jag under hela vårterminen att undervisa om vad Jesus säger om Guds rike.
Beo Christensson
Du är inne på helt rätt spår!! Gud välsigne dig!
Joachim! Du är lite reaktionär! Visst, det är gott att tänka till. Jag har skrivit tidigare just om detta, så du vet väl, vad den protestantiska reformationen har att säga. Du gör fel, om du vill polarisera den kristna synen på frälsningen mot "Jesus-storyn". Om du är orolig över att man inte predikar över evangelietexterna, då är det bara att kolla kyrkoårets föreslagna texter i evangelieboken!Jag förstår, att det kan bli galet i en kyrka, om man inte har någon ordning vad som gäller predikan. Det blir inte så bra, att bara lita på Andens inspiration! Det kanske blir "köttets inspiration".
I EFK får man väl göra såsom själv (pastorn, ledningen) vill, men om man tittar lite på backspegeln, kyrkoåret är inte mitt påhitt eller vår generations, nej, i vissa fall går det till 300- 600-talet. Man kan säga, ett rejält kliv tillbaka mot urkyrkan! Tidigare förkastade jag allt som förstelnade former, men jag har börjat inse, att om det har levat så länge, så måste det finnas något i det.
Jag gillar detta system just DÄRFÖR, att det ger en allsidig syn på bibeln. 1) GT-texten, 2) Evangelietexten, 3) Episteltexten och 4) Psaltarpsalmen. Det normala i en protestantisk gudstjänst är att predikan utgår från evangelietexten.
Men det självklara i den reformatoriska gudstjänsten är, att utgångspunkten ligger i frälsningen i Kristus. Att missa detta är att missa målet. Det är just detta som reformatorerna reagerade på! Men de predikade över evangelietexterna!
Så länge är jag med, när man predikar över evangelietexterna med utgångspunkt i frälsningen i Kristus. Jag tror, att just här ligger frikyrklighetens svaghet, att man predikar för lite om frälsningen. Om vi inte förstår mer och mer frälsningen i Kristus, hur kan vi växa i goda gärningar? Det blir bara egenrättfärdighet och lagiskhet.
Tänk på Pauli brev till församlingarna! Först vad Gud HAR GJORT i Kristus, sedan går han vidare till problem och etiska frågor.
Jag håller med dej, Joachim, att vi ska tala om Guds Rike och all den etik, som ingår. Men man får inte sätta det emot förkunnelsen om frälsningen.
Joachim, tror du på människans TOTALA syndafördärv, Rom 1 - 3? Tror du inte på kampen mellan den gamla och nya naturen i en kristen, Rom 7? Eller tror du på människans potential att göra goda gärningar? Såsom du uttryckte själv "Gud tror på människan".
Joachim, jag har kämpat med dessa frågor och tidigare struntade jag i Romarbrevet och trodde på människans förmåga med Guds hjälp. Jag upplevde allt det här, som står i Rom svart, tungt och fördömande. Helt rätt! Lagen DÖMER! Och dömer så, att INGET mänskligt hopp blir kvar, hur mycket man försöker att göra det, som Lagen kräver. Jag tror, att vi kristna behöver denna förkrosselse för att ta emot NÅDEN.
Budskapet till vår tid, som är så upplyst och "vis" är det radikala evangeliet, Läs och begrunda 1 Kor 1! Många menar, att Korint kunde jämföras med vår tid, kännetecknande var just sökande efter 1)vishet och 2)under,mirakler och det kristna svaret är Jesus Kristus och Han som korsfäst!
Mvh
Hannu från Småland
Hannu: Som svar på din fråga: "tror du på människans TOTALA syndafördärv?". Vil jag säga att jag tror vi är helt beroende av Jesus (och allt han gjort) för vår räddning. På det viset är människan helt förlorad i sin egen kraft, men samtidigt tror jag inte att guds avbild helt är fördärvad i människan. Hon är fortfarande kapabel till godhet, generositet och kreativitet m.m. (i sina bästa stunder) Men, som sagt, när det gäller räddningen är vi helt beroende av Jesus och hans nåd. Hoppas det svarar på din fråga.
Sen ser jag inte riktigt de motsättningar du ser. Men jag håller helt med dig när det gäller fördelarna med kyrkoåretstexters. Bra att man tvingas fokusera på Jesus!
Allt Gott!
Hannu, du varnar Joachim för polarisering, men i din kommentar låter det lite som att frälsningen är något annat än Guds rike. Innebörden av det förra är väl (bland annat) att vi ges tillgång till det senare? Faran med reformationens teologi är kanske att man läser evangelierna med Paulus som tolkningsnyckeln, i stället för tvärtom?
SvK predikar över evangelietexterna. Det är det i särklass vanligaste om inte det enda jag har hört i en predikan, faktiskt. Jag blir lite förvånad av att höra att frikyrkan INTE gör det.
Där sa du ett sant ord. Vi håller på att glömma hur Jesuslivet kan levas! Vi talar "ibland" om helgelsen, att bli mer lika Jesus, men hur går det till? Genom Andens hjälp och stöd. Ja, det är sant men varför glömmer vi bort det vi ser av Jesu liv i evangelierna. Det här är en större utmaning än många andra församlingstillväxt strategier och modeller. Modellen finns i Jesu liv! Let´s go for it!
Att göra teologi är inte lätt, men målet för en ärlig teologi är att komma fram till det, som är HELA bibelns vittnesbörd. Det har gått ca 2000 år och under tiden har de kristna funderat på vad den kristna tron egentligen vill säga. Det är bara så, att olikheterna består och man kan dra slutsatser. Därför kom trosbekännelserna och bekännelseskrifterna till för att definiera tron.
Jag tror på mänsklig godhet i en allmän mening, men inte i frälsningsavseende och den kristna soteriologin, läran om frälsningen, är unik och skiljer sej från andra religioner och villoläror. Självklart erkänner jag många riktiga iakttagelser i hinduismen, islam, och "kristna" villoläror. Men eftersom Guds uppenbarelse i frälsningen är AVGÖRANDE och man utgår därifrån och tolkar allt annat i ljuset av frälsningen, även den allmänna mänskliga godheten, som Joachim helt riktigt påpekar som kvarleva från att vara Guds avbild. Visst människan förlorade inte Guds avbild i syndafallet helt och hållet, men den blev skadad och hela skapelsen.
Att upprätta det goda gudomliga är INTE möjligt utan frälsningen i Kristus, jag menar i det kristna sammanhanget.
Joachim, du har inte samma syn som jag har på tolkningen av Bergspredikan. Men vad säger du, du som försöker praktisera bokstavligen Bergspredikan, när Jesus har höjt ribban ordentligt. Den, som bryter mot ett enda bud i Lagen, har brutit mot HELA Lagen! Då blir det inte mycket kvar eller hur? Det gäller vårt inre, innan man har gjort något i konkret handling, man har REDAN fallit. Bergspredikan är det tyngsta och mest dömande, som vi har i bibeln, om vi nu läser det hela och inte plockar "guldkorn". Bergspredikan behövs i den kristna församlingen. Jag menar, att man känner sin syndighet och litenhet inför skärpningen av Lagen, som Jesus gav på Berget lik Mose på Sinai.
Hur praktiserar ni Bergspredikan? Finns det ingenting i det, som pekar på människans oförmåga att fullgöra dess krav?
Undrande
Hannu från Småland
Hannu utan att försöka jämka för mycket så tror jag faktiskt inte att vi är alltför långt ifrån varandra här. Självklart kommer jag till korta inför bergspredikan, gång på gång. På ett sätt kan man naturligvis säga att den driver mig till nåden.
En viktig sak är att jag ser det kristna livet som process, och jag ber, tror och hoppas att jag mer och mer får formas av Jesus. Du har rätt i att ribban ligger otroligt högt: ”Var fullkomliga liksom er fader i himlen är fullkomlig” Matt 5:48. Omöjligt, men samtidigt skriver Paulus: ””Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild" Rom 8:29. Grejen är den att vi formas, Gud jobbar med oss genom sin Ande. Självklart kommer vi till korta ibland men betyder det att vi ska ge upp och resignera?
Hej!
Jag håller med dig Joakim. Vi behöver verkligen predika över Jesu liv. Som hans efterföljare så borde vi ju hämta en massa inspiration och vägledning utifrån hans liv. Jag har själv den senaste tiden mer och mer börjat "leva" i evangelierna.
Allt gott!
Christer Roshamn
Joachim: tack för ett utmärkt inlägg. har också tänk mycket på att vi inte använder Jesus som vårt exempel utan Paulus. I frikyrkokretsar tycker jag vi även missat inkarnationen tänk att Jesus var villig att stiga ner från himlen det måste varit ett stort offer.
Joachim! Jag håller helt med dej, att det kristna livet är en process och det är Guds Ande, som gör denna process i oss. En kristen, som känner Lagens krav, vill naturligtvis INTE med flit att bryta mot Lagen, som kristen har man blivit född på nytt och den nya människan ska regera fast man upplever kampen, Rom 7.
Vi kristna ska INTE resignera, tvärtom, när vi blir frälsta bara av NÅD, nu är vi FRIA från Lagen vad som gäller frälsningen och fria att göra gott och goda gärningar! Läs och begrunda Fil 4:8
Mvh
Hannu från Småland
Skicka en kommentar