Jag förstår inte hur pastorer och ledare fortfarande kan hålla på och hota med "smörjelsen". Ska vi inte komma överens att det är anathema?
Jag förstår inte varför dispensationalismen med dess spekulativa och gudsrikesfrånvända perspektiv på nuet och framtiden frodas på sina håll här i Sverige. Läs Tom Wright och få lite sunda perspektiv!
Jag förstår inte varför termen "Social Gospel" fortfarande gör evangelikala amerikaner så upprörda.
Jag förstår helt ärligt inte den beundran för klassisk kalvinismen som växer hos en del även i vårt land. Jag menar visst, den gode Jean Calvin hade sin poänger men vill vi tro på en Gud som förutbestämt en del till helvetet?
Jag förstår inte riktigt den karismatiska rörelsen i USA. Vad sysslar Rick Joyner, hans sidekick Todd Bentley och grabbarna med nu för tiden? Ser vi en ordentlig urspårning på gång?
Ni får gärna förklara för mig!
