onsdag 5 januari 2011

Vedermöda och självcentrering

I ett samtal med twittervännen @annareb kom "den sista tiden" med dess fokus på uppryckande, vedermöda och katastrof upp. Delar av kristenheten (frikyrkan mest) hyser ju en förkärlek i att frossa och spekulera kring dessa frågor. Jag befarar att vi kommer att få se mer av dessa spekulationer framöver. Då kom följande citat upp som kanske förklarar en hel del:
"fokuseringen på världens snara undergång grundas i den yttersta självcentreringen: Man kan helt enkelt inte föreställa sig en värld som kommer att gå vidare när man själv är borta, därför måste den förgås under ens livstid."
Jag tycker det låter tänkvärt vad säger ni?