Sollerman och kärlekens seger

Min morfar var vän med ÖM profilen och teologen Erik Sollerman. Erik var en uppskattad lärare i teologi vid Örebro Missionsskola under tre decennier fram till 1976. Det sas om honom att han "har gjort sig känd i vida kretsar genom självständigt tänkande och vida perspektiv i andligt avseende.” Jag har ärvt en massa böcker av Sollerman och bestämde mig därför att kolla upp vad han sagt om himmel och helvete. Det är många böcker att gå igenom men genast snubblade jag över följande:

Två citat från boken "Livets kamp och dödens drama" (Libris, 1971)

"Förtegenheten och försiktigheten inför de dunkla evighetsfrågorna kan ha en långt större evangelisk motivering än den självsäkerhet som den primitiva eskatologien ofta avslöjar. Detta gäller också den dualistiska evighetsuppfattningen med talet om himlar och helveten."
(Sid 224)

Han slår vidare fast:

"Det är dock klart att det dubbla målet dramatiserar människolivet och laddar detta med dynamiskt stoff. Evangeliet självt tycks räkna med denna dramatiska spänning och ställer därför i sin pedagogik människan inför de två vägarna och se två slutmålen. Men samtidigt som evangeliet gör detta, lämnar människan på valplatsen inför de två stora livsalternativen, drar det självt en slöja för det som följer på andra sidan och överlämnar dömandet och värderingarna åt honom som har hand om liv och död. Och kvar står Jesu ord: "De första skola bliva de sista och de sista de första." Platserna i det "stora gästabudet" skall evigheternas Herre själv ha hand om och dela ut efter sina egna bedömningar. Genom hela den kristna kyrkans historia döljer sig en aning om en gudomlig kärlek som spränger alla dogmer och föreställningar."
(Sid 225)

Det här med att problematisera helvetet är alltså inget nytt, inte ens inom EFK. Det har gjort tidigare och det kommer att göras igen. Klarade vi av det då klarar vi av det nu utan att hetsa upp oss och tro att någon illvilligt vill dra mattan under våra evangelikala fötter.

"Genom hela den kristna kyrkans historia döljer sig en aning om en gudomlig kärlek som spränger alla dogmer och föreställningar" 

eller Love Wins som den amerikanske förkunnaren Rob Bell skulle uttrycka det hela 40 år senare...

PS. För den som är intresserad så har Greg Boyd lagt upp en av de intressantaste kommentarerna om Rob Bells bok. DS