En vardaglig predikan

Nu är söndagens gudstjänst över och jag ska snart ut medan det fortfarande finns lite sol.

I dag pratade jag om att Gud finns med i det vanliga, det alldagliga. I bland så får vi en sån konstig förväntan på Gud, att det måste ske något extraordinärt hela tiden. I bland får vi för oss att det kristna livet består av idel övernaturliga inslag. (Jag vet att motsatsen också finns, dvs ingen förväntan alls. Men det här stämmer i alla fall in på mig som "post-karismatiker")

Det handlade min predikan om, du som orkar kan läsa den här. Den är skriven på talspråk och utan alla roliga anekdoter, dom brukar jag komma på under tiden.