lördag 23 augusti 2008

Tror någon på "uppryckandet" längre?

Jag håller på att läsa N.T. Wrights utmärkta bok "Surprised by hope". När jag läser så fylls jag av minnen på temat eskatologi och framtiden. När jag var liten så brukade jag och min bror somna till frikyrkosångaren Pelle Karlssons kassettband. En favorit var Pelles översättning av Larry Normas klassiker: I Wish We'd All Been Ready. Med Pelles ord blev det: Du blev lämnad kvar, Jesus kom, tog hem sitt folk men du blev lämnad kvar. (Sen fortsätter sången uppmuntrande, allting blev till krig och död, barnen dog i hungersnöd osv). Som du förstår så är jag inte så lite "frikyrkoskadad".

Sen kom tonåren med den gamla 70-tals filmen "Som en tjuv om natten" som vi tonåringar såg i pingstkyrkans (alltid i pingstkyrkans) källare. Jag gjorde ju också en sväng i trosrörelsen, där denna undervisning om ett uppryckande också fanns. Sen läste jag teologi på ÖMS och kunde så småningom lämna den här föreställningen/villfarelsen bakom mig. Det finns en mängd stora problem med detta synsätt, förutom att det skrämmer livet ur människor. Det handlar om eskapism, ett förlorat gudsrikes perspektiv, tappad förvaltartanke, gnosticism, osv.

Det som gör mig förvånad är att påfallande ofta så möter jag fortfarande den här undervisningen. Speciellt i pingst/karismatiska sammanhang. Om du inte orkar läsa hela Wrights bok men ändå är intresserad av ett sunt perspektiv på hela grejen så läs den här artikeln: Farewell to the Rapture. Den här synen är fortfarande stark i USA, det finns tom en hemsida där man kan se till att ens nära och kära får ett mejl när man ryckts upp! Läs bloggaren Kamp Krusty tragikomiska kommentar kring det hela.

Hur ser ni på det här med uppryckandet? Tror ni på det? Eller har ni också gjort upp med hela grejen?
Om du fortfarande tror på ett uppryckande så förklara gärna hur och du tänker och varför.

29 kommentarer:

Anonym sa...

Mitt ärligaste svar är att jag inte har någon aning om någonting som gäller den sista tidens andlig-tekniska lösningar.

Ser fram emot att läsa hur andra ser på det här!

Monica O Kolkman sa...

Har ännu inte hunnit läsa Surprised by hope, men ser fram emot det.

Jag vet inte om du läste mitt (och Daniels på Tro o Tänk) inlägg om endtimers,
http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/2008/06/endtimers-och-deras-politiska.html
om hur stort inflytande denna uppfattning fortfarande har i USA.

Jag är själv "uppväxt" i "Som en tjuv om natten" generationen, och det tog ett tag att "ta sig ur" det.
Har varit en befrielse att inse att allt handlar om en enskild tolkning av Bibeln, och att den har ganska lös grund.

Anonym sa...

nej uppryckandet känns inte som biblisk teologi, för det första tar den inte alls vara på det judiska tankesättet om Guds riket från GT och inte alls från Jesus (som va jude!) perspektiv på något som redan nu börjat växa fram och som när nära, men en gång skall landa. Uppenbarelseboken är också tydlig, det är det nya Jerusalem som kommer ner på jorden, inte vi som flyger dit.

Som jag minns det bygger man uppryckandeteologin dels på Jesu himmelsfärd, men också på en vers i 1 Thess (?) om att vi ska möta Herren bland molnen?

Ulrika sa...

Jag tror inte på det. Känns som en form av önsketänkande bland dem som själva känner sig säkra på att de kommer med...

Jag är annars inte så insatt men av det lilla jag läst om det så är det en liten minoritet av alla kristna som gör den här tolkningen och det verkar som om de flesta teologer anser att det krävs en rätt tillvriden och krystad tolkning för att få till denna teori.

Anonym sa...

Joachim,

Efter att jag bara trott att du var just förförd av en massa "karismatiska" andar. Finns det hopp om att du är ännu en karismatiker som har upptäckt att ta Guds ord på allvar.

Tänk på formuleringen x antal vevkor innan du tar rill formuleringar du inte skulle ha behövt ta till.

M.v.h. P.K.

Anonym sa...

Hej från Småland!

Lite intressant!För det första är eskatologin ett av de svåraste områden i teologin. För att göra eskatologin lite begriplig, det finns tre huvudlinjer, hur man ser på Jesu tillkommelse i relation till tusenårsriket. 1) Amilleanism, dvs. det finns inget bokstavligt tusenårsrike. Denna syn framträddes av reformatorerna och en orsak till Luthers syn på detta var "chiliasterna", som menade, att tusenårsriket var här eller snart kommande. 2) Postmilleanism, att tusenårsriket växer fram här och nu och i slutet krönes med Jesu tillkommelse. Denna syn har växt fram, när det har varit välgång och såna tendenser har varit tydliga i trosrörelsen,(jag menar inte, att man har accepterat denna syn helt.)
3) Premilleanism, att Jesu tillkommelse sker före tusenårsriket. Jag anslutar mej till denna syn. Inom premilleanism finns det två huvudlinjer, pretribulationism och posttribulationism. Den centrala frågan är om Jesu tillkommelse är en och samma händelse eller sker den i flera etapper. Pretribulationism är en relativt ung uppfattning, som fick sin utformning på 1800-talet. Den grundar sej på dispensationalism, dvs. att Gud har handlat olika under olika tidsepoker (Jag är ingen expert på den) Det är lite kuriost att vi i vår kyrka, fastan vi inte tror på det, en fin plansch om den dispensationalistiska tidsuppfattningen. Jag känner inte till vad sa Anders Wiberg och Paul Waldenström om detta. Det märkliga var, att Lewi Pethrus startade Filadelfia Förlaget med att publicera boken "Jesus kommer" och anslöt sej till pretribulationism, men han framförde inte fullständig dispensationalistiska undervisningen, vilket fanns i Plymouth Brethren, vilka som är relativt okända i vårt land, men desto starkare på kontinenten och i Amerika. Idag är Dallas Theological Seminary den främsta teologiska skolan i världen som framhävdar Jesu tillkommelse i två etapper.

Det finns några bra böcker, lite äldre om ämnet
The Blessed Hope av George Eldon Ladd, som påpekar grundtextens ord, uttryck, apokalypsis, epifaneia och parousia, att Jesu tillkommelse kan inte vara ett hemligt försvinnande.

En annan bra bok, vilkens författare förespråkar amilleanism, är
The Bible and the future av Anthony Hoekema. Särskilt bra är hans kritik av dispensationalismen.

Alltså, jag tror inte på dispensationalismen, följaktligen tror jag inte heller på ett hemligt uppryckande, utan på en konkret, synligt Jesu tillkommelse.

Vad säger du, Joachim, om den dispensationalistiska synen om tid och Guds handlande? Folke Thorell var väl en av ÖMs eskatologer, som stod för dispensationalism eller hur?

Var det också märkligt, att Lewi Pethrus anammade så tidigt pretribulationismen och även publicerade Lewis Sperry Chafers, grundaren av Dallas Theological Seminary, böcker på svenska?

Många kristna har trott, att de har levt under de yttersta tiderna. Då är det lätt att man tolkar in i bibeltexten aktuella händelser. Visst behöver vi förkunnelse om Jesu tillkommelse, men det är bäst att inte spekulera alltför vilt.

När Jesus skulle tas in i himlen, då frågade apostlarna om det var nu dags för att upprätta kungarike.
Hans svar var tydlig, det är inte er sak veta, vilka stunder Fadern har i sin allmakt fastställt, utan ni ska bli mina vittnen. Och där är vi än så länge tills Han kommer!

MVH Hannu

Michael G. Helders sa...

Tack för boktipsen!

Har tidigare sätt denna youtube klippet http://www.youtube.com/watch?v=AA0NLb0pXGI vilket fick mig att ändra perspektiv på saken.
Jag har inte studerat frågan, då jag anser den är svår. Men kommer nog att spana in Suprised by Hope.

Unknown sa...

Nej, något uppryckande tror jag inte på. Fast det vore ju lite häftigt att få uppleva hur det är flyga (nä skämt å sido) Jag tycker det är otäckt att det fortfarande finns människor som tror på detta.

Jag är också ett barn av "som en tjuv om natten" och den skrämde mig vansinnigt. Tack o lov så fick jag också göra upp med mycket under min första teologiperiod.

Jag är född och uppvuxen inom pingst. (Lyssnade också på Pelle Karlsson)

Det talades ofta om att vi skulle hålla oss redo, så att vi inte blev lämnade kvar om Jesus kom. Ofta så höjde pastorn rösten och sa orden med makt och myndighet som om han ville skrika oss upp till himlen. Hu det var hemskt.

Jag har en liten tragikomisk berättelse om ett barn som frågade sin mamma innan han skulle sova. "När Jesus kommer och vi har ryckts upp, vem lagar då hålen i taket?"

Jag får nog också ta mig en till på denna bok Surprised by hope.

Tack Joachim för din blogg. Gillar den!!

Michael G. Helders sa...

Tänkt lite på frågan- och jag blir förvirrad!

Det finns ju bibel citat som visar på att vi ska "in somna", men det finns också bibel citat som visar på ett mellan läge som Wright pekar på. Jesus har övervunnet döden eller hur? Hur kan vi då dö?- Jag blir inte klok på om vi ska "in somna/den sista vilan" eller om vi kommer till s.k. "Himlen".
Någon som är mer insatt som är villig att förklara?

Anonym sa...

Jag tror inte längre på något uppryckande, även om jag som pingstvän från barnsben fostrades in i denna uppfattning och själv har undervisat och predikat den. Nåja, jag tror förstås på det som en bild (på vår förvandling till Jesus-likhet?) som Paulus använder den i 1 Thess 4.

Tidiga dispensationalister betonade, tror jag, tusenårsriket tillsammans med uppryckandet, vilket leder till ett något mindre eskapistiskt fokus. Senare tycks det dock som om många glömt bort tusenårsriket och bara har kvar uppryckandet, vilket förstås blir jords-frånvänt så det förslår.

Hannu. Det finns ytterligare en huvudlinje, nämligen transmillenialism eller preterism, uppfattningen att Jesus ankomst redan inträffat och att riket redan upprättats under det första århundradet.

Kefas. Jag lutar åt att vi hamnar i graven när vi dör och blir till jord, "sover" till uppståndelsen utan medvetande. Men det finns några texter som verkar peka i andra riktningar, som ju Wright påpekar. Samtidigt bör man betänka att Wright är biskop i anglikanska kyrkan och inte kan frångå klassiska uppfattningar alltför enkelt, om det inte finns något medvetet mellantillstånd så faller ju tex helgonens aktiva roll i himlen idag.
/Jonas LUndström

Anonym sa...

Jag vet inte riktigt vad jag tror i denna fråga. Något som delvis talar för ett uppryckande är ju när Jesus i Lukas 17 talar om "den dag då Människosonen uppenbarar sig" (17:30)

Luk 17:31-36:
Om någon den dagen är uppe på taket och har sina tillhörigheter i huset, skall han inte gå ner och hämta dem. På samma sätt skall den som är ute på åkern inte vända tillbaka hem. Tänk på Lots hustru! Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv, han skall bevara det. Jag säger er: Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. Två kvinnor skall mala tillsammans. Den ena skall tas med och den andra lämnas kvar. Två män skall vara ute på fältet. Den ene skall tas med, den andre lämnas kvar."

Hur skall denna text tolkas egentligen?

Anonym sa...

Hej, Jonas!

Vilken teolog eller teologer, som står för transmilleanism? Är det också din ståndpunkt?

MVH Hannu

Joachim Elsander sa...

Alla: Tack för responsen! Jag återkommer med en längre kommentar till allt ni skrivit!

Anonym sa...

Adam. Jag tolkar texten som att dom som "tas bort" tas bort av domen, medan dom rättfärdiga blir kvar.

Hannu. Preterism är rätt nytt för mig och inget jag själv omfattar, åtminstone inte i dess extrema form. Jag förväntar mig en synlig återkomst och upprättandet av ett allomfattande gudsrike på jorden.

Preterism finns i olika grader. Den anglikanske biskopen och världsledande exegeten NT Wright argumenterar för att väldigt lite eller inget i Jesus eskatologiska tal syftar på hans återkomst utan snarare på händelser inom den då levande generationen, inte minst Jerusalems förstörelse. Samtidigt tror han själv på en återkomst och menar att flera NT texter undervisar om detta. Brian McLaren är ett aktuellt exempel på någon som tycks gå några steg längre.

Mer info finns tex här:
http://planetpreterist.com/
/Jonas

Pelle sa...

Hello!

Inte heller jag är anhängare av uppryckandet även om jag vuxit upp i ett sammanhang där det predikas. Men det är ju en hel massa "left behindare" som finns i våra kyrkor men förmodligen läser de inte din blogg Joakim ;)

Tänkte på några saker som är viktiga att fördjupa sig i för förstå bakgrunden uppryckandet.

1) Om man ska greppa uppryckandet så måste man förstå Israel-teologin som finns invävd i hela systemet. Det är om Israel det handlar, från början till slut. Hela "trycket" i teologin handlar ju om en gyllene framtid för Israel, det sanna Gudsfolket. Här tror jag man måste börja för att kunna få ett sunt eskatologiskt tänkande. När jag förstod hur de tänkte här så insåg jag hur långt ifrån jag stod.

2) Teorin om uppryckandet kom runt 1830. Den kom som en lösning på ett system som kört fast. Tänk vidare på dessa faktorer.

i) Uppryckande teorin kom mycket lägligt. Den kom att bli en ersättning för "helvetetläran". Nu kunde man predika "rädsla" utan helvetet!

ii) Den dispensationalistiska teologin är starkt spekulativ, man söker tidens tecken. Här passar uppryckandet perfekt. Man kan spekulera hur mycket som helst men ändå säga att Jesus kan komma när som helst! Man alltså rada upp en mängd händelser om vad som skall hända innan domens dag utan att förlora den skrämmande sanningen om att Jesus kan komma "när som helst".

När det gäller dipensationalismen och svensk frikyrka har jag ett boktips Ingemar Lindén - Apokalyptik, fem seklers syn på de yttersta tingen. Leta på antikvariat.

Några tankar från mig – Pelle

Anonym sa...

Om man sätter tillit till Bibeln, så går det mycket väl att associera - sätta tilltro till uppryckande.

Ett bibelsammanhang som ger stöd till detta är att "samma Ande som uppväckte Kristus... ska också göra era kroppar levande"

Har man tillit & tro till att Anden uppväckte Kristus från de döda, så kan man ha samma tilltro till att den kristne ska förvandlas & uppryckas till skyn...
- som det faktiskt finns beskrivet i Bibeln.

Men det är ju för författaren ytterligare en grej... (var det inte myntat tidigare Israel-grejen)

Z sa...

Min fråga är av en annan art. VILL man verkligen att denna domedags-förstörelse ska ske?

Vill man att även kyrkbyggnader ska förstöras? Är det något att längta efter?

Och jag är glad att inte domedagen kom för t ex 100 år sedan, för då hade inte jag fått finnas.
Tänk på det :)

Joachim Elsander sa...

Johan: Hoppas du finner samtalet intressant!

Monica: Jag läste ditt och Daniels inlägg. Skärmande när dålig teologi får (katastrofala) politiska konsekvenser.

Elof och Ulrika: Tack för era inlägg. Vi verkar vara överens.

P.K: Jag är rädd att jag inte riktigt hänger med du talar i gåtor!

Hannu: Jag är lite för ung för att ha mött Thorell och gänget men visst känner jag till de sk "lakansprofeterna" alla med sin egen "twist" på den sista tiden. Märkligt!

Jonas: Välkommen! Preterism är ju onekligen också lite märkligt

Kefas och Adam: Jag delar Jonas åsikter här med undantag åt att jag lutar åt ett medvetet mellantillstånd innan uppståndelsen. Har skrivit lite om det om någon är intresserad.

Pelle: Tack för ditt bidrag! (Tack också för mejlet)

Till min anonyme vän vill jag bara skriva att inget av det du tar upp pekar på ett uppryckande. Även jag tror givetvis på kroppens uppståndelse, det är solklart i bibeln men uppryckande-grejen är betydligt svajigare. FÖrklara gärna hela anonym-grejen om du vill!

Z: Jag, man kan undra. Även om jag inte delar ditt vurmande över just kyrkobyggnaderna ;-)

Anonym sa...

"Kul" att du nämner detta. Jag minns hur mina mindre syskon storgrät efter att i en liten pingstkyrka i Los Angeles (vi bodde där då) sett SOm en tjuv om natten. Att tårarna strömmade tyckte ju alla var bra. Att liksom skrämma livet av oss barn så att vi inte vågade "gå ut i världen" e.t.c.

Har vänner i Sverige som levde i panikångest över uppryckelsen. Kom hem från skolan ibland och om mamma var i tvättstugan kunde det bli tandagnisslan i tron att man missat det himmelska flyget.

Ja kära tider. Vilka diken man varit i. Å andra sidan är det alldeles för lite tårar i dagens gudstjänster. Var är balansen???

mvh Daniel aletheia.se

Michael G. Helders sa...

Hej Joachim, dela gärna med dig dina reflektioner, om du vill kan du ju maila mig: kefasmusic(at)gmail.com . Ser med spänning på försättningen av detta blogg inläg. //Michael

Ulf Östeby sa...

VISST TROR JAG PÅ UPPRYCKANDET!
Vi börjar med Jesu egna Ord, som ju är Kungsord:
"2 I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? 3 Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är." Joh 17:2-3.
Skulle dessa ord tolkas så, att Jesus samlar de sina omkring sig här på jorden vid sin ankomst, så sågar man ju loss orden ur deras sammanhang: att Jesus går till Fadern och bereder plats för oss. Det är dit Han ska ta oss.
I samma anda - och driven av samme Ande - skriver Paulus:
"15 Vi säger er detta enligt ett ord från Herren: vi som lever och är kvar till Herrens ankomst skall alls inte komma före de insomnade. 16 Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. 17 Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren. 18 Trösta därför varandra med dessa ord." 1 Tess 4:15-18.
Detta är inget påhitt från 1800-talet. Det är "...ett ord från Herren...", i vilket Han omöjligen kan ljuga, om inledningen till "vårt saliga hopps fullbordan". Jag ska aldrig glömma, vilken tröst de här verserna gav mig, då jag - 13 år gammal - hittade dem, strax efter att min Morfar hade blivit "befordrad till Härligheten".
Himmelsfärden för Guds folk är faktiskt en förutsättning, för att en av Bibelns äldsta profetior ska kunna uppfyllas:
"14 Om dem har också Hanok i det sjunde släktledet efter Adam profeterat: 'Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga 15 för att hålla dom över alla och straffa alla för de gudlösa gärningar som de har begått och för alla de hårda ord som dessa gudlösa syndare har talat mot honom.'" Judas v.14-15.
När Bibeln talar om "de heliga", så handlar det alltid om människor, som älskar Gud och lever för Honom. Men hur skulle Herren kunna komma "...med sina mångtusen heliga...", om Han inte först hämtat upp dem till sig?
Märk också, hur Gud bekräftade sitt Ord och gjorde samme Hanok till en förebild till Församlingen, genom att "...Sedan Hanok så hade vandrat i umgängelse med Gud, såg man honom icke mer, ty Gud tog honom bort." (1 Mos. 5:24)
Än en gång ska Gud ta bort dem, som vandrar i gemenskap med Honom.
Att Jesus inte återkommer ensam, då Han ska hålla dom, bekräftas i Upp 19. "11 Och jag såg himlen öppen, och se: en vit häst, och han som satt på den heter Trofast och Sann, och han dömer och strider i rättfärdighet... 13 Han var klädd i en mantel som hade doppats i blod, och det namn han har fått är "Guds Ord". 14 De himmelska härarna följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt, rent linnetyg."
Detta sker efter att "7...Lammets bröllop har kommit, och hans brud har gjort sig redo.
8 Åt henne har givits att klä sig i skinande, rent linnetyg.
Linnetyget är de heligas rättfärdighet."
Att se fram emot uppsatåndelsen, uppryckandet och bröllopet gör oss verkligen inte till passiva åskådare. Tvärtom sporrar det oss till att "...lägga av allt som kan vara till hinder..." och att "förvalta våra pund", dvs använda det vi är och har för att i ord och handling sprida Jesu kärlek och kunskap.
Upp 22:20 Han som betygar detta säger: "Ja, jag kommer snart." Amen, kom, Herre Jesus! 21 Herren Jesu nåd vare med alla.

Evangelist Ulf Östeby, Karlskoga

Ulf Östeby sa...

Det är viktigt att inte bygga en hel lära på bara ett enstaka Bibel-ord. Det vi förkunnar bör ha stöd av minst två Bibel-sammanhang, helst av olika nedtecknare. (En god regel, förmulerad av Bertil Olingdahl.) " Efter två eller tre vittnens utsago skall var sak avgöras." 5 Mos 19:15.
Därför känns det viktigt att lyfta fram fler texter, som pekar på ett uppryckande, innan Jesus ska stiga ned på jorden.
"Som det var på Noas tid... då Noa gick in i arken och floden kom... på Lots tid... då Lot gick ut från Sodom... På samma sätt skall det vara den dag då Människosonen uppenbarar sig... Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene ska tas med och den andre skall lämnas kvar. Två kvinnor skall mala tillsammans. Den ena ska tas med och den andra lämnas kvar." (Utdrag ur Luk. 16:26-35.)
Matteus minns ytterligare en detalj: "Då skall två män vara ute på åkern. Den ene skall tas med, den andre lämnas kvar." Matt 24:40.
(Märk, att Jesus - långt före "denna tidsålders klyftige män" - hade koll på att jorden är rund, så att det i samma ögonblick är olika tid på olika platser!)
Jag tror inte på de tolkare, som hävdar, att de, som "tas med", är de gudlösa, medan de rättfärdiga "lämnas kvar".
Jesus hänvisar ju till Noas resp. Lots tid. Arken lyfte Noa och hans familj UNDAN floden. Lot med familj fördes av änglarna UT UR staden, innan Sodom och Gomorra lades i ruiner. I båda fallen var det de som lämnades kvar, som gick under. På ett liknande sätt kommer Herren att rädda oss undan den tid, då vredesskålarna - efter lång väntan - utgjuts över jorden.
"Eftersom du har tagit vara på mitt bud om ståndaktighet, skall ock jag taga vara på dig och frälsa dig ut ur den prövningens stund som skall komma över hela världen, för att sätta jordens inbyggare på prov." (Upp. 3:10, 1917)
"19 Dina döda skall bli levande, mina dödas kroppar skall uppstå.
Vakna upp och jubla, ni som bor i stoftet,
ty din dagg är ljusets dagg, och jorden skall ge igen de avsomnade.
20 Kom mitt folk och gå in i dina kamrar,
stäng igen dörrarna efter dig. Göm dig ett litet ögonblick,
till dess vreden har gått förbi.
21 Ty se, HERREN kommer ut ur sin boning
för att straffa jordens invånare för deras missgärning.
Jorden skall blottlägga sina blodskulder
och inte längre dölja sina dräpta." (Jes. 26:19-21)
Här syftar Jesaja, (GT's evangelist,) säkert på de rum, som Jesus gått före oss för att bereda. (Se Joh 14:1-3.) Märk också, hur det påminner om både Noa och om 1 Tess 4:15-18,där det beskrivs, hur "...de som dött i Kristus Jesus /skall/ uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden..."!
Detta budskap är givet till tröst för alla, som älskar Honom som kommer - och till väckelse för dig, som kanske vänt ryggen åt den gode Herden.

Evangelist Ulf Östeby, Karlskoga

Stefan W Sternmo sa...

Lite sent inlägg MEN Självklart tror jag på församlingens uppryckande! Paulus skriver ju att vi ska möta Herren i rymden. Vi ska ryckas upp för att möta Jesus. Jag är uppvuxen med "Som en tjuv..". För mig var det en positiv erfarenhet. Som ett barn längtar efter mamma, så började jag längta efter Jesus. Om man känner Jesus behöver väl man inte vara orolig för att han ska komma? Nya testamentet är klar gällande ATT uppryckandet kommer att ske, frågan är NÄR uppryckandet ska ske? Personligen är jag pretrib (men inte darbyist, utan mer premill).

Stefan W Sternmo sa...

Bara ett tillägg:
Det finns ett problem med ditt inlägg. Å ena sidan skriver du att den som har den synen (uppryckande) så står den för villfarelse, fruktan, gnosticism etc. Å andra sidan frågar du: Tron ni på det?
Svarar jag Ja på den frågan (som jag gjorde), ja då står manför villfarelse etc. Risken är att du dödar de goda samtalet samtal. Men det är klart om du ser det som villfarelse, då är jag en villolärare i dina ögon. Hmm? hur ska jag förhålla mig till det då?
Visst finns det svagheter och problem i Darbyismen, men att jag skulle vara villlolärare.
Menar du verkligen att man driver villfarelse om man predikar uppryckandet? Rätt starka ord.

Stefan W Sternmo sa...

Här var det tyst. Jag vill gärna ha svar på frågan: är jag villolärare?

Joachim Elsander sa...

Stefan: Bra påpekande! Den risken finns och jag ser den. Måhända reagerade jag så för att många "uppryckande förespråkare" genast placerat mig i villolärafacket när man ifrågasätter det paketet. (Jag mötte en pastor som var orolig över mitt väl och ve pga den här frågan)

Angående din första kommentera. Paulus använder i 1 Thess 4:17 en bild hämtad från när en segrande kejsare rider in i staden. Då kommer hans undersåtar ut och välkomnar honom för att sen tillsammans med honom gå in i staden. Alltså, det behöver inte betyda att vi rycks bort till ett moln någonstans i la, la land.

Det bibelordet säger, som jag ser det, alltså inte emot att Gud ska förnya och upprätta den här skapelsen.

Nej, jag ser inte dig som en villolärare men som en som läser skriften lite märkligt i just det här avseendet.

Allt Gott!

Stefan W Sternmo sa...

Tack för ditt svar. Både pretrib, midtrib och posttrib tror på ett uppryckande av de troende för att möta Herren. Den bild du framför motsäger inte den teologin. Undersåtarna går ut, möter kejsaren för att sedan följa med honom in i staden. De troende möter Herren och följer med honom till jorden. Så tänker jag. (då har jag inte sagt ngt om tidpunkten för detta, bara om själva faktuemt att möta Jesus och följa honom). Bless

Joachim Elsander sa...

Då är vi kanske närmare än jag först trodde! Jag vare sig pretrib, midtrib och posttrib utan en som väntar på Jesus helt enkelt.

(Jag förstår inte riktigt attraktion kring allt det där men om du gillar det så.)

Anonym sa...

Varför så svårt att tro på ett uppryckande. Uppryckanden sker med jämna mellanrum i bibeln. Enok, Elia, Jesus, de två profeterna i Jerusalem. Bibeln är mycket tydlig att också ett uppryckande av Gudsfolket kommer att ske innan Guds dom och vrede blir utgjuten. Däremot ska inte uppryckandet predikas för att inge fruktan. Gud vill inte att människor ska bli förda till honom för att de är rädda för konsekvenserna om de inte gör det. Det är Guds godhet som för människor till bättring. Uppryckandet och Jesu tillkommelse måste predikas som ett underbart hopp. Kanske att du nu är nere i ett dike, som en reaktion på att du mött ett felaktigt sätt att predika sanningen om uppryckandet.