Jag önskar jag kunde skriva och berätta om fantastisk tillväxt men det kan jag inte. Jag har under mina 6 år i församlingen begravt nästan 20 personer, vi har visserligen haft dop regelbundet men det är inga fantastiska segerrapporter. Det lär dröja innan Dagen kommer för att göra ett reportage om oss.
Men samtidigt så kommer det mer människor som ännu inte funnit en kristen tro till våra samlingar än kanske någonsin tidigare. Det är spännande. Temat under 2008 har varit: "Korskyrkan Borlänge, en församling på väg" och det temat släpper vi inte! Sakta men säkert så hittar nya människor till våra gudstjänster och det är jätteroligt.
Så här skrev jag i vår årsberättelse:
"Må vi berätta berättelsen om en gemenskap som möter människors grundläggande behov, må vi berätta en berättelse om förändring, om process och förvandling och må vi med våra ord och våra liv berätta berättelser om hopp och upprättelse."
3 kommentarer:
Underbart att höra om dessa nya människor som "hittar" till er kyrka. Det är ju den helige Ande som drar människor till Kristus. Det måste vara en värme hos er (av den helige Ande) Visst är det spännande att få vara med och se den processen? Jag läste någonting bra i en bok av Bill Hybels som jag tagit fasta på. "Du har aldrig mött blicken på någon som inte betyder något för Fadern."
Allt gott!
Christer Roshamn
Motala
Det här går jag igång på! Hur håller vi visionen levande år efter år, dag efter dag? Vi har vår trygga församlingslunk som måste finnas där eftersom det är ett maratonlopp vi springer och inte en sprint. Men samtidigt känner vi egentligen att detta inte var ett "gott och fint verksamhetsår" i Guds ögon. Inte när tusentals människor dör utan Jesus runt om oss, och vi knappt döper några (levande alltså...)! Så hur tänker du, Joachim, hur håller vi drömmen och nöden levande?
Henrik / Kungsporten Huskvarna
Christer: Så sant, så sant!
Henrik: Välkommen hit! Viktiga frågor du ställer. Jag tror att det gäller att hålla Jesus i centrum, bokstavligt talat. Sen tröstar jag mig med och utmanas av att vi lever mer i apg 17 än i apg 2. Några kommer till tro nu och då men vi får fortsätta att troget berätta berättelsen om Jesus och uppståndelsen.
Allt Gott!
Skicka en kommentar