Några tankar?Idealister säger att det bara finns en sanning, postmodernister säger att det finns hur många som helst och relativister säger att det inte finns en enda. Men den absoluta sanningen är att det finns tre:
- Vad som verkligen hände.
- Vad du berättar.
- Vad åhöraren tror efter att ha hört din berättelse.
måndag 25 maj 2009
Den absoluta sanningen
Läste nyligen följande i boken Maktspråk:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Punkt ett känns lite problematisk. "Vad som verkligen hände" får ju endast form när det återges och redan där har man ju skapat en konstruktion i form av sammahang, vinkel och urval. På vilket sätt är punkt ett objektivt fristående från punkt två? Även ett ögonvittne är ju begränsad av sitt eget perspektiv...
David leker Schrödinger :) (Därmed inte sagt att han har fel)
Ja, ska man vara språkfilosof så är detta ju ett falskt påstående eftersom det innehåller en motsättning i sig själv; 'en sanning att det finns tre sanningar', osv. Anar av rubriken att det var just det du ville säga..? Då blir påståendet som en gåta där man ska lista ut felet, 'klädd men inte klädd...'
Men sett med kristna glasögon blir påståendet intressant eftersom kristendomen ju talar om en treenighet, tre gudar i en så att säga. Och för en rationellt tänkande människa blir denna treenighet lika tokig som jag skrev först; den innehåller en motsättning i sig själv - antingen är Gud en eller så är det något fel i denna tankekonstruktion. Detta hävdas ju och har alltid varit ett argument mot treenigheten eller överhuvudtaget inkarnationen i Jesus. Hur kan en odödlig Gud dö? Det är en omöjlighet.
Och då kan inte jag för tillfället finna annat än att mystikens väg är den enda möjliga att förstå det här på, att vi måste erkänna språkfilosofins och rationalitetens sanningsanspåk och säga att ja, det stämmer att det är omöjligt. Men gudserfarenheten går bortom språket - det är förklaringen. Jesus är omöjlig, det går inte att förklara och det är därför det kallas för att tro. Det är en meningslöshet att ställa tro emot vetande därför att de spelar på två helt olika arenor. I samma stund som man erkänner språkets begränsning kan alltså ditt påstående fungera.
Det är en intressant fråga..
Men jag tänker utifrån fysiken, och där bli osäkerheten så stor, så där pratar man ju mest om sannolikheter.
En annat sätt att se på verkligheten utifrån fysiken är den så kallade "many worlds"-tolkningen. som säger att alla möjliga händelser sker, men så fort det sker "förgreningar" i händelseförloppet(alltså hela tiden) bildas det en ny värld. Dessa världar är helt åtskilda, vilket leder till att vi bara kan se tillbaka på den gren vi sitter och uppfatta det som sanningen...
(Kanske blev lite svårbegribligt.. men mer finns att läsa på t ex http://en.wikipedia.org/wiki/Many-worlds_interpretation
David, precis. Jag delar dina invändningar. Jag tycker också "absolut sanning" låter lite väl anspråksfullt. Men jag tycker att det stämmer på ett väldigt banalt plan. Jag ser en röd volvo krocka med en tall. När jag berättar det här för dig så har jag glömt vilket bilmärke det var så jag säger helt enkelt att en "röd bil" krockat med ett träd (glömde trädet också och vore jag färgblind så kanske jag sa "en blå bil")
Du som går och funderar på att köpa en Toyota tänker genast Toyota när du hör bil och du har en stor björk där hemma på gården vilket också spelar dina associationsbanor ett spratt så det du hör är följande: En röd Toyota har krockat med en björk.
Eller?
Mackan: Schrödinger?
Maja: Treenighetsvikeln var spännande. Gud Fadern är det som verkligen händer. Jesus är berättelsen om vad som händer och Anden är den som hjälper oss att greppa hela grejen! (okej, det haltar lite)
Anonym: Intressanta tankar, djupa men spännande!
Maja:
"Men sett med kristna glasögon blir påståendet intressant eftersom kristendomen ju talar om en treenighet, tre gudar i en så att säga."
Nej treenigheten talar inte om tre gudar i en. Treenigheten talar om tre personer i Guds enda väsen, något tal om tre gudar finns inte.
Så till trådens ämne:
Även om man som jag bara tror på en sanning så blir ju de andra delarna som du talar om relevanta. Alltså att det är svårt att veta om det är sanningen som jag ser ner jag tolkar Uppenbarelsen eller om det är min egen felaktiga tolkning. För att inte tala om problemet kring om det är sanningen som förmedlaren förmedlar. Det är kring dessa frågor som den kristna splittringen står.
De aldra flesta frågor som skiljer olika kristna grupper beror indirekt på hur man ser på hur den egna kyrkan kan förstå sanningen genom tolkning och källor.
Vad som verkligen hände borde väl ändå kunna finnas genom Gud? Han behöver inte återge saker för att ge dem form och inte borde han vara begränsad av sitt eget perspektiv heller? (eller rättare sagt är hans perspektiv det som vi alla borde ta till oss)
Så bra att du kom in och stramade upp mig, Johan. Jag kan ju tydligen hålla mig varken till treenigheten eller trådens ämne.
"Det som var till från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi har skådat och har tagit på med våra händer, det är vårt ärende: livets ord." Vet, hört, sett, förstått, rört vid - Johannes har en rätt stark beskrivning. Kanske svarar det inte på sanningsfrågan. "Man kan inte se alla sidor på en gång" - är kanske också en sanning.
Den absoluta sanningen är inte inom räckhåll för människor... "Ännu ser vi en gåtfull spegelbild... ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig."
Typ...
Skicka en kommentar