Men ändå är det min övertygelse att det också är viktigt att samtala om frågor där vi har olika syn. Det är inte farligt att tänka olika. Vi måste också låta det spänna lite, det klarar vi.
Korskyrkan i Borlänge där jag är pastor praktiserar sk "öppet medlemskap", vi välkomnar alltså alla som bekänner Jesus som herre och frälsare oavsett deras dopsyn. Vi praktiserar dock endast troendedop.
Jag är själv en fjärde generationens baptist. Min morfars far Carl Strandberg från Vika utanför Falun gjordes arvlös av sin far kyrkvärden när han blev baptist någon gång på 1870-talet. Jag är uppvuxen med berättelser om hur baptisterna fängslades och förföljdes under 1800-talet. Just nu så utmanas jag mycket av anabaptisterna.
Varför har jag en baptistisk dopsyn?
- Jag har svårt att finna stöd för någon annan praxis i Nya Testamentet. Du kan visserligen försöka klämma fram det ur texter som apg 16:29-34 men för mig är det tydligt att praxis ändå var troendedopet. Jag är alltså öppen för att barndop kan ha förekommit, men som något ganska ovanligt.
- Det dröjer ända tills 200 talet innan barndopet nämns på allvar och det dröjer till 400-talet innan det slår igenom helt och fullt, mycket tack vare Agustinus starka betoning på arvssynden. (triggad av hans fight mot Pelagius). En intressant detalj är att Tertullianus (160-220) var emot barndopet. Agustinus däremot var helt övertygad om att odöpta barn gick direkt till helvetet. När väl den tanken slog igenom så blev det onekligen en stark motivator. (Som jag förstår det är det bara extrema lutheraner som omfamnar den här tron idag)
Som jag förstår historien så blir barndopet också praxis i en tid när kyrkan, till skillnad från tidigare, står allierar med makten. The rise of Christendom! "Statskyrkan" växer fram och om alla ändå ska vara med, varför inte döpa dem på en gång? Enligt det här dokumentet så var många av de stora reformatorerna beredda att ifrågasätta även barndopets plats när man bröt med den katolska kyrkan. Men det behöll det av delvis teologiska skäl. Men också det faktum att kyrkan skulle minska drastiskt om bara de som själva ville vara med skulle bli medlemmar. De ville inte förlora en stark kyrka allierad med staten. När allt kom omkring så var det viktigare än en liten kyrka full av motiverade lärjungar. (Säkert triggades det här också av fighten med anabaptisterna som stod för en mer separatistisk hållning gentemot makten)
- Personligen ser jag också en stor pedagogisk vinst med troendedopet. Jag minns när dopvattnet omslöt mig, jag minns bekännelsen inför mina vänner i församlingen att Jesus är min Herre och frälsare. Det är något jag har med mig som kristen. Paulus motiverar gång på gång de troende med orden "Ni är ju döpta", för mig är det tydligt att han hänvisar till något konkret som de verkligen upplevt. Varför förneka någon detta minne och denna upplevelse? Dopet är en stark symbol och jag tror vi behöver symboler mer än vi anar. Men det är inte bara en symbol, det handlar om tillhörigheten till ett nytt folk.
Som jag läser bibeln så tillhör Guds rike barnen. Jesus har inga problem att välsigna dem, därför gör vi det också. Vi praktiserar sk barnvälsignelse. Det betyder att vi gläds med föräldrarna och vi ber för och välsignar barnet och familjen. Det är något vi gör av omsorg och kärlek.
Men, och det här är viktigt. Jag är medveten om att andra i kyrkans historia inte håller med om vad jag skrivit ovan, och jag respekterar alla de tillfällen när barndopet faktiskt fungerar. När människor döps in i en levande kristen gemenskap och får växa upp där. Jag respekterar det även om jag inte delar teologin bakom den praxisen. Vem är jag att döma alla hundratusentals kristna som lever i sitt barndop?
Jag är inte heller så naiv att jag tror att en praxis med troendedop alltid fungerar, tyvärr är de klassiska frikyrkornas utveckling i vårt landet ett bevis för det. Men jag tror ändå på den baptistiska modellen där den medvetna tron kommer först och dopet sen som en god start på ett i liv i efterföljelse. Speciellt med tanke på att vi lever i efterkristen tid där det kristna minnet i stort försvunnit. Nu har vi chansen att göra om och göra rätt!
Okej, alla mina lutherska och katolska vänner kom ihåg det här innan ni kastar mig för lejonen!
