Nu har reaktionerna på Benny Hinns märkliga besök i Uppsala börjat strömma in. Vad jag tycker om saken är sedan länge känt. Det som är nytt är att teologen David Nyström sätter ner foten och markerar mot några av Hinns märkliga läror från lördagskvällens möte. Till och med inbjudaren till Livets Ord, Ulf Ekman själv, tar avstånd från det Hinn lärde ut den kvällen. Dagen skriver om det. Men andra är positiva, Världen idag tex, kanske inte så anmärkningsvärt med tanke på det hörn Ruben Agnarsson målade in sig i häromdagen.
Men en sak som gör mig ärligt förvånad är min kollega Stefan Swärds reaktion. Lite olikt Swärd som förra sommaren inte hade några problem att såga Brian McLaren vid fotknölarna och nyligen ifrågasatte han "akademisk teologi". Jag gillar verkligen Stefan men här förstår jag inte alls hur han tänker. Bästa analysen av det står nog Josef Bengtson för.
När det gäller Brian McLaren så kan jag se risker och brister med hans teologi men hur jag än vrider och vänder på det är den kristendomstolkning Hinn står för i min värld långt farligare. Men det är jag det, tur att både jag och Swärd är en del av ett sammanhang med högt i tak och jag respekterar verkligen Stefan Swärd även om vi ser olika på just det här.
En anspråkslös analys är att trots att vi båda får räknas till den "evangelikala fållan" så ser vi hoten från olika håll. Swärd ser dem främst från liberalteologi och "flummig kristendom" medan jag ser dem mer från fundamentalistisk och oreflekterad bokstavstro. Vi har alltså båda rätt. Kanske är det så, olika perspektiv helt enkelt. Men just i fallet Hinn har han fel...
Nu väntar jag på Dagens rapportering.
