Ett problem som uppstår när människor lämnar osunda andliga miljöer/upplevelser är att de ofta får brottas med en dos av cynism och bitterhet. Det är naturligtvis inte bra. Ingen människa mår bra av att vara cynisk och bitter. Det som gör det hela dubbelt grymt är att ledare i dessa miljöer ofta gör sitt bästa för att trycka på denna ömma punkt. Det är lätt att fördöma och det görs flitigt.
Det är alltför sällan dessa ledare stannar upp och ställer sig frågan varför människor blivit på det här viset. Tänk om ledaren vågar fråga sig själv: "Är jag en del av problematiken, är jag till och med orsaken till den?" Dessa frågor är helt avgörande. Jesus varnar vid ett tillfälle å det starkaste mot att förleda "en av dessa mina minsta".
Om bitterhet och cynism är synd så vilar också ett stort ansvar på den ledare som genom sina (hårda) ord och handlingar förlett människor dit.
Samtidigt är vi alla ansvariga för våra handlingar och reaktioner, jag ursäktar inte bitterhet. Jag är också övertygad om att det finns en väg ut ur den oavsett vad den som orsakade den gör eller förstår. Den fred Jesus kommer med kan övervinna alla oförrätter och bringa försoning.
"Jesus hjälp oss att inte skapa bitterhet i människors hjärtan."
