onsdag 22 juli 2015

Jag bloggar igen

Länge sedan jag skrev nåt.

Vill bara säga att jag börjat blogga igen och jag gör det här.

Nu låter jag Kolportören vila i frid...

onsdag 17 april 2013

Jag flyttar (tror jag)

Vänner!
Jag har beslutat mig för att blogga på WordPress istället. Länken till min nya blogg är http://kolportoren.wordpress.com/ Jag kommer att peka om www.kolportoren.se och www.kolportören.se dit. www.kolportoren.com kommer än så länge gå hit. Den här bloggen blir också kvar, det går att söka bland inläggen och kommentera osv dock inga nya inlägg (tror jag).

Vi får se!

onsdag 27 mars 2013

Vad sa Jesus? Del 3. Jesu råd om barnuppfostran, eller?


Jakob Ståhle tycker att jag är för seg att svara på hans jesuscitat. Han har rätt i att det kanske går lite långsamt, min ursäkt är dock att jag är rätt ringrostig som bloggare. Jag har helt enkelt inte fått upp farten än efter min långa paus.

Nåväl, här kommer ett svar om Markus 7:10 "Mose sade: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö.  (Jag slår två flugor i en smäll och bakar in  parallellstället i Matt 15:4 som handlar om samma sak)

Som vanligt är den viktigaste frågan inför ett lösryckt bibelcitat. Vad är sammanhanget? Jo, Jesus är i Markus 7:1-10 (Läs hela stycket) i en diskussion med fariséerna som precis har kritiserat Jesu lärjungar för att inte följa "fädernas regler" om handtvagning. Fariséerna följde en massa regler, från Torah (lagen) förstås men också andra regler som var deras egna tolkningar. Hur som helst så tillhörde handtvättning det religiösa tänket kring renhet och ansågs viktigt. Den som läser evangelierna upptäcker snart att just frågan kring hur Jesus hanterar "orena" är en stötesten för de religiösa.

Jesus står här för en tolkning där barmhärtighet är det viktigaste, där omsorg om medmänniskor trumfar religiösa regler och tolkningar. Det är därför han blir arg på fariséerna och sätter fingret på en praktik som de sysslade med. De struntade nämligen i sin egna gamla föräldrar. De gav sina pengar till templet så inget blev kvar till de närmaste. För Jesus är det här ett hyckleri utan like, givetvis är det viktigare att ta hand om varandra rent praktiskt än att ge pengar till religiösa grejer! Sensmoralen är att fariséerna fokuserar på småsaker (handtvättning) men missar det viktiga (att ta hand om varandra).

För att spetsa till sin argumentation så citerar Jesus från 2 Mos 21:17. I vår text handlar det alltså inte om barnuppfostran utan om det alvarliga i att strunta i omsorg om de som behöver hjälp. 


Men säger Jesus då inget specifikt om just den här frågan? Hur ska en förälder enligt Jesus behandla en uppstudsig son, en som smädar, en som visar ringaktning? 

Jesus har faktisk ägnat en av sina viktigaste liknelser åt just den frågan. Läs den liknelsen från Lukas 15:11-32. Jag kallar liknelsen för "liknelsen om den upprättande fadern". Berättelsen handlar om en pappa som blir skymfad och kränkt av sin yngste son som är fräck nog att rent ut önska livet av sin far genom att begära sitt arv i förtid. Vad händer? Stenas han? Vill pappan döda honom? Nej, pappan förlåter och upprättar helt och fullt.

fredag 22 mars 2013

Vi får de ateister vi förtjänar

Läser just nu boken "God Is Dead" and I Don't Feel So Good Myself: Theological Engagements with the New Atheism            

Den handlar om den sk "nya ateismen" och hur vi möter den. Bokens titel är humoristisk och boken i sig är lättläst och varierande. Den tar upp en massa olika approacher vi kristna kan ha när vi möter ateister. Förresten ska vi inte frestas att bunta ihop ateister, de kommer i olika färger och former, tider och influenser.

Jag samtalar ofta med ateister, skeptiker och agnostiker. Både på nätet men också AFK. Jag har stor respekt för dem samtidigt som jag känner behov av lite mer kött på benen. Vad handlar det hela egentligen om? Tusen olika saker så klart, vi människor är komplexa. Jag fastnade för den här boken som en introduktion till hela grejen. Den är inte skriven i polemik utan har en mer samtalande ton.

Bokens första kapitel ger en intressant historia där det är tydligt att vi kristna får de ateister vi förtjänar. Logiken är som följer: Reflekterande intresserade och tänkande kristna får reflekterande, tänkande och intresserade ateister som samtalspartner. Fyrkantiga, fundamentalistiska och trångsynta kristna får fyrkantiga fundamentalistiska och trångsynta ateister att stångas mot.

Ibland känner jag mig lite vilse när jag möter ateistisk argumentation. Jag känner inte igen mig i angrepen och infallsvinklarna en del använder, vilket i sin tur leder till att vi lätt missförstå varandra. I alla dessa samtal så smyger sig en diffus känsla på, anar hela tiden att jag symboliserar nåt, nåt jag inte alls känner mig bekväm med. Boken börjar med att visa att de sk nya ateisterna till stor del är en reaktion på trångsynta kristna från USA under 70, 80 och 90-talet. Precis som svensk frikyrka påverkats av USA (på gott och ont) så har följaktligen våra ateister också gjort det. Många av dem har en gång varit delar av detta tänk i dess svenska tappning och det är det tänket de nu gör upp med och revolterar emot.

Här är vi lika men ändå olika, jag har också revolterat men på ett anat sätt, det kan vara en förklaring till att vi ibland talar förbi varnadra.

Jag har bara läst de första kapitlen så jag lär återkomma. Hittills har jag mest fascinerats av Thomas Mertons projekt som han drog igång strax innan sin för tidiga död 1968. Som munk öste han ur den kristna kontemplativa traditionen och menade sig se många möjligheter till goda samtal med sin tids ateister, samtal som han också inledde. Den intresserade kan läsa mer här.

Återkommer!

onsdag 6 mars 2013

Vad sa Jesus? Del 2 Är Jesus trots allt en blodtörstig hämnare?

Jag tänkte fortsätta min serie om tillsynes märkliga Jesuscitat. Ett som ofta återkommer på twitter från ateistiskt håll är Matt 24:45-51 som sammanfattas så här av Jakob Ståhle aka Ateistbibeln
(Jag vill varna känsliga läsare för att klicka på länken, Jakob har hittat hemska bilder för att illustrera några av sina poänger):
"Jesus: då skall hans herre hugga ner honom & låta honom dela lott med hycklarna. Där skall man gråta och skära tänder."
Jag ska återkomma till Jakobs citat och dess sammanhang men först lite om den tid Jesus levde. Det var en grym och brutal tillvaro under romersk ockupation. Tänk mer "Game of Thrones" än "Alla vi barn i Bullerbyn". Det är det här som gör Jesus så radikalt annorlunda, det saknades inte människor med messiaskomplex på hans tid. Upprorsmän som med vapen i hand trodde sig ha Guds mandat att driva Romarna ur landet. Ofta verkade de i terroristliknade band som nu och då slog till mot de romerska soldaterna. Även hos de mer teoretiska och mindre drastiskt våldsbenägna fanns drömmen om att Gud på något sätt med våld skulle bryta in i historien.

Här kommer Jesus, en rabbi som kallar sina lärjungar att vända andra kinden till. Han leder aldrig några arméer, inte ens ett lite band. (Han varnar att den som tar till svärd dödas med svärd, han sätter fingret på det eskalerande våldets matematik) Det som provocerar med honom är hans radikala undervisning och praktiserande av Guds rike som handlar om Guds erbjudande om förlåtelse, nåd och upprättelse till alla som vill ta emot. Människor från samhällets skuggsida flockas runt honom. Bland det sista han säger blodig och sönderslagen av maktens män är: "Förlåt dem, de vet inte vad de gör". Han ropar aldrig på hämnd.

Som judisk rabbi så öser Jesus från den judiska visdomslitteraturen, tänk Ordspråksboken. Där ställs ofta kontrasterna "Dåre", alltså den som struntar i Gud mot "Vis" alltså den som lyssnar på Gud mot varandra som ett retoriskt knep. Jesus är en fantastiskt historieberättare som ibland använder det här greppet. Hans liknelser är drastiska och träffande. Så även denna. Här är hela texten ateistbibeln syftar på från Matt 24:45-51:
"Tänk er en trogen och klok tjänare som av sin herre satts att ha uppsikt över tjänstefolket och ge dem mat i rätt tid.  Salig den tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall.  Sannerligen, han skall låta honom ta hand om allt han äger.  Men om det är en dålig tjänare, en som tänker: Min herre dröjer,  och så börjar slå de andra tjänarna och äter och dricker med de druckna, då skall hans herre komma en dag när han inte väntar honom och vid en tid som han inte vet om och hugga ner honom och låta honom dela lott med hycklarna. Där skall man gråta och skära tänder."

Här finns de klassiska kontrasterna mellan "klok tjänare" och "dålig tjänare". Israels folk har fått uppdraget att representera Gud inför världen. Ett uppdrag de i stort misslyckas med (undantag finns), speciellt har de som borde veta allra bäst, de religiösa experterna misslyckats. Den religiösa elitens oförmåga att se vem Jesus är ett genomgående tema i evangelierna. I stället låtsas man ha koll.

Jag skulle kalla det här en drastisk berättelse med syfte att varna. Det är alltså inte Jesus som ska hugga ner någon, inte heller uppmuntrar han till nedhuggande. Men poängen står fast, det är riskfullt att som Guds utvalda folk strunta i och missbruka det förtroende man fått. År 70 efter Kristus så krossas templet och Jerusalem av Kejsar Titus efter att man gjort ett dödfött uppror mot Rom.

Läsarna av Matteus hade det i färskt minne. Varningen liknelsen visar på träffar fortfarande mig idag. Jag vill inte dela lott med hycklarna. Faktum är att jag ser frestelsen som fariséerna föll för som en av de största riskerna kyrkan i dag står inför, Religiöst nit kan fortfarande få oss att missa Jesus.

Jesus är alltså inte någon blodtörstig hämnare, han är en djupt engagerad rabbi som ser människor gå käpprätt åt skogen. Han vill väcka dem, bland annat genom sina drastiska berättelser.

Det var min "take" på den här liknelsen. Komplettera gärna i kommentarerna. (Som jag hoppas fungerar för er, jag uppgraderad Disqus idag och hade problem att få till det)

söndag 3 mars 2013

Hej, jag är evangelikal och...

När jag läste Stefan Swärds ledare i Världen idag så började jag fundera.


Här är några röster från evangelikala utöver vår jord.

Hej, jag är evangelikal och tror på helvetet som evig pina

Hej, jag är evangelikal och tror på helvetet som ett utplånande

Hej, jag är evangelikal och tror att alla räddas tillslut

Hej, jag är evangelikal och tror att vi måste välsigna den moderna staten Israel

Hej, jag är evangelikal och tror vi måste stötta våra palestinska syskon

Hej, jag är evangelikal och tror på rättfärdiga krig

Hej, jag är evangelikal och är pacifist

Hej, jag är evangelikal och nationalist

Hej, jag är evangelikal och anarkist

Hej, jag är evangelikal och gillar spännande karismatik med guldregn

Hej, jag är evangelikal och skeptisk till karismatik

Hej, jag är evangelikal och jag tror att Andens gåvor verkar idag

Hej, jag är evangelikal och jag tror inte att Andens gåvor verkar i dag som på NT:s tid

Hej, jag är evangelikal och kreationist, jorden skapades exakt så som 1 mos säger

Hej, jag är evangelikal och tror vetenskapen har rätt om utvecklig genom evolution

Hej, jag är evangelikal och tror vi ska välsigna samkönade par

Hej, jag är evangelikal och tror homosex är en styggelse

Hej, jag är evangelikal och tror kvinnan ska underordna sig mannen

Hej, jag är evangelikal och tror vi ska underordna oss varandra

Hej, jag är evangelikal och tror inte kvinnor kan vara ledare i kyrkan

Hej, jag är evangelikal och tror kvinnor kan fungera i alla uppgifter i kyrkan

Hej, jag är evangelikal och tror inte på omgifte efter skilsmässa om inte den andre varit otrogen

Hej, jag är evangelikal och tror att det finns möjlighet till en ny chans efter skilsmässa

Hej, jag är evangelikal och tror på en hierarkisk ordning med biskopar

Hej, jag är evangelikal och betonar det allmänna prästadömet

Hej, jag är evangelikal och tror att barn ska döpas

Hej, jag är evangelikal och tror att dopet är för de med en medveten tro

Hej, jag är evangelikal och tror att bibeln ska läsas kritiskt

Hej, jag är evangelikal och tror att bibeln ska läsas och förstås bokstavligt

Hej, jag är evangelikal och stöder dödsstraff

Hej, jag är evangelikal och är pro-Life

Hej, jag är evangelikal och väntar på uppryckandet när som helst

Hej, jag är evangelikal och tror att himmel och jord ska brinna

Hej, jag är evangelikal och tror Gud ska upprätta skapelsen

Vem bestämmer vilka som inte platsar?

onsdag 27 februari 2013

Schystare att säga "Det är för nära"

En parantes bara. Jag har observerat att människor i trosrörelsen, Livets Ord etc blir väldigt irriterade (OBS, inte alla) när jag och andra tar upp saker från sent 80-tal och tidigt 90-tal. För mig personligen var jag med om grejer då i den delen av kristenheten som jag har haft anledning att bearbeta ordentligt (som läsare av den här bloggen vet). Nåväl, det här handlar inte om mig utan om ett svar som alltid kommer som ett brev på posten: "Sluta dra upp det där, det var ju så längesedan. Kom inte med 80-talet igen". Jag har alltid undrar kring det. För 80-talet faktiskt inte så där förtvivlat långt bort, i alla fall inte för oss som nåt kring de fyrtio.

Jag har funderar och kommit fram till följande. Det de egentligen menar är precis tvärtom. "Kom inte dragande med 80-talet, det är för nära". Precis så tror nämligen jag att det är. Det är för nära, de ledare som var ledare när saker spårade på riktigt är fortfarande ledare. Man har lämnat det men ännu inte fått distans. Så enkelt är det. Om så där 10-15 år så kommer kritiska uppsatser att skrivas från de egna leden om saker som Sam och Jane whaley demonologi, om urspårad framgångsteologt och "krigstungor" etc, det tvivlar jag inte en sekund på. Jag kan dock tycka att det är ärligare att säga som det är: "Jag vill inte prata om det än, det är för nära".

Men som sagt, det här var bara en parantes.