Vad sa Jesus? Del 1 Kränker Jesus sina lärjungar?

Jag tänkte börja med Mark 8:17-18:
"Han märkte det och frågade: ”Varför säger ni att ni inte har bröd? Har ni ännu inte fattat och förstått någonting? Är ni så förstockade?  Kan ni inte se fast ni har ögon och inte höra fast ni har öron?"

Ateistbibeln har gett det här rubriken "Jesus tillrättarvisar sina korkade adepter". Poängen han har är att Jesus "kränker" sina lärjungar. Vad är det här för pedagogik? Att kalla de värnlösa lärjungarna för förstockade och säga att de inte fattat någonting?

Var befinner vi oss i evangeliet? Jo Markus har vid det här laget beskrivit Jesus tjänst ganska ingående. Skiljelinjerna börjar dra ihop sig. Fariséerna är nu verkligen ute efter Jesus. Kapitel 7 börjar med en ordentlig uppgörelse med den religiösa eliten. De religiösa stirrar sig blinda på yttre saker. Jesus pekar på hur de missförstått alltsammans genom att sätta religiösa grejer före det viktigare, i det fallet, att bry sig om sin föräldrar. Jesus har precis innan vår text gett mat till fyra tusen men fariséerna vill ändå se mer "tecken" som om matundret inte räckte. Trots allt han gjort så kvalificerar Jesus inte in i den mall av hur en messias ska se ut som de religiösa ledarna har. Det här är sprängstoff, det är precis här striden står. Vad handlar Guds rike verkligen om? Hur ser det ut?

Jesus varnar därför sin lärjungar för fariséernas och Herodes surdeg. Han varnar för den korrupta eliten alltså. Han tar en tydlig bild från surdegsbak (Vanligt nu, vanligt då). Korruptionen har spritt sig precis som en deg syras, både religiöst (fariséerna) och politiskt (Herodes). Jesus vet att han provocerat och utmanat mäktiga makter. Nu vill han som rabbi göra sina vänner lärjungarna införstådda i situationens allvar. Men de fattar inte, (de tror Jesus pratar om vanligt bröd. Som de förresten glömt ta med sig, personligen finner jag också komik i texten. Den är tydligt skriven med glimten i ögat.)

Ofta i evangelierna så låter författarna (I det här fallet Markus) lärjungarna framstå som lite bortkomna. Det intressanta är att evangelierna är skrivna av samma lärjungar eller människor i deras närhet. För mig hade trovärdigheten upplevts som krystad om lärjungarna hela tiden utmålat sig själv som överlägsna och supersmarta. Poängen är att de är lite bortkomna precis som de kristna Markus skriver till, precis som vi många gånger är.

De läser situationen fel. Jag känner igen mig i det. Jesus är en tålmodig lärare, men hur många pedagogiska illustrationer och exempel från "real life" han än använt, så verkar inte palleten falla ner i vår text. Jesus curlar inte. Det fanns inte i pedagogiken hos en rabbi på den här tiden. Han tillrättarvisar och utmanar. Kränkande? Nej, Kränkande hade varit att bara anta att de inget kunde fatta eller förstå. Jesus vet som deras rabbi vad de kan, han vet deras kapacitet och han förväntar sig därefter. Mycket står på spel. Påminner mig om en pinsam incident när jag övningskörde och höll på att köra ut framför ett tåg. Läraren tvärbromsade och ruskade på huvudet. Kränkande? Knappast.

Förresten, strax efter så visar lärjungarna att de förstått något som de religiösa ledarna missat, de har förstått att Jesus är messias.

Vem var Jesus? Eller nu kör vi!

Jag har ju utmanats av Jakob Ståhle aka "Ateistbibeln" att förklara några Jesuscitat som han har på sin blogg. Många av citaten kan vid första anblicken verka aningen galna (Parar man dessutom ihop dem med de bilder som Jakob valt blir effekten än större). Skulle någon gå om kring på ICA och mumla de här sakerna på måfå till sin omgivning skulle vi nog ringa efter hjälp. Därför kan jag inte nog betona sammanhangets betydelse. Därför börjar jag med frågan vem Jesus var.

Jesus var en judisk rabbi som verkade i det av det romerskaimperiet ockuperade Palestina för så där en 2000år sedan. Han är jude, han verkar i ett judiskt sammanhang. Det mesta han säger faller tillbaka på en judisk begreppsvärld. När han är drastisk så använder han sig av pedagogiska tekniker som var vanliga hos slagfärdiga judiska retoriker. Han använder tex drastiska överdrifter (så kallade hyperboler) för att ta hem poänger. När han kallar människor att lämna allt och följa honom så var det så en rabbi gjorde. Faktum är att det var ett av få sätt på den tiden att byta inriktning på livet. Om din far var låt säga fiskare så blev du det per automatik, om inte en rabbi skulle gå förbi och säga "följ mig" förstås. Det hände inte ofta och få blev utvalda till lärjungar. Då fick de gå in under sin mästares "ok" och pedagogiken gick ut på att observera sin mästare för att lära sig av allt vad han sa och gjorde.

En annan sak
Många gånger är bibeln obegriplig från en position av privilegier och makt. Vi i Sverige har många gånger svårt att relatera till den därför att den till stor del är skriven av människor under fötterna på mäktiga imperier, de kan ha hetat Egypten eller Babylon eller som under Nya testamentets tid Rom. Att leva under förtryck skapar en viss sorts berättelser. För judarna så var den avgjort viktigaste berättelsen den om Guds befrielse. Gud hade befriat dem från fångenskapen i Egypten. (Exodus).

Under romersk ockupation så frodas drömmen om Guds befrielse. Olika religiösa inriktningar valde olika strategier. Vi har Fariséerna som trodde att om folk bara skärpte sig så skulle Gud komma. De betonade laglydnad och bön. De hade också ett väldigt fokus på religiös renhet och på vilka som var utanför och innanför. Den här gruppen hamnar ofta i bråk med Jesus.

Jag tänker dela upp Jesuscitaten i tre grupper.

1. Det Jesus säger till de priviligierade, de med makten
2. Det Jesus säger till de utstötta och marginaliserade
3. Det Jesus säger till sina lärjungar.

Kan hända att en del citat faller utanför men då löser jag det. Men det här är en grovplanering.

Så, då kan vi köra!

Vad sa Jesus?

Jag har lovat en okänd twitterkompis att gå igenom en serie svåra Jesuscitat. Mycket av det Jesus säger resonerar ju direkt på ett positivt sätt med oss. Vi fattar vad han menar trotts att över 2000år och stora kulturskillnader skiljer oss svenskar från det religiösa Israel under romersk ockupation.  Tex så kan vi relatera till att det är något positivt att behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Återkommande teman som förlåtelse och upprättelse kan vi direkt uppskatta. Men ibland säger Jesus saker som är kärvare och svårare.

Jag tänkte gå igenom några sådana ställen under våren. Inte för att "rädda" Jesus, jag tror inte han behöver räddas. Men för att jag tror vi kan utmanas även av mer knepiga citat om vi ser till sammanhanget och syftet med dem. Sånt här är svårt, det finns flera diken. Ett är att "mesa till" Jesus så han passar in i vilken mall som helst. Det gör han inte, det finns Jesusord som ska skava och utmana oss. Samtidigt så ska de göra det utifrån rätt utgångspunkt.

Som vanligt kära läsare är ni viktiga. Komplettera och fyll i era åsikter. Om ni har något Jesusord som vi vill ha med så skriv det i kommentarsfältet.

Pappa, varför står det att du är ett lågvattenmärke?

Det pågår en rätt intensiv (och faktisk något tröttsam) diskussion om bibelsyn på först och främst Stefan Swärds blogg. Förr i tiden (Ok, några år sedan) skulle jag ha kastat mig in i det samtalet. En massa bloggposter har susat genom min skalle. Det har inte direkt saknats infallsvinklar. Men jag har lärt mig att Internet är ett minfält där människor ofta inte vill förstå. En plats där vi inte går den andra milen, där vi hellre dömer än friar.

Allt det här blev smärtsamt tydligt när min tolvåriga dotter häromdagen frågade mig: "Pappa, varför står det att du är ett lågvattenmärke på Google". Hon hade av någon anledning fått för sig att Googla mitt namn.

Jag inkluderar mig själv i kritiken, jag har också gjort misstag på nätet. Jag har skrivit sånt jag senare ångrat. Låt oss tänka på att det vi skriver finns kvar länge.

Guds tystnad

Vissa berättelser i bibeln är otroligt svåra, en av de svåraste är den om Jefta i Domarboken, han som efter en seger på stridsfältet lovade Gud att offra det första som mötte honom när han kom hem. Det var inte hunden, katten (eller vad han nu hade tänkt sig) det var hans dotter...

Fredrik, en god vän till mig har skrivit en berättelse som fokuserar både på dottern och fadern men också på Guds tystnad. Han bad mig att publicera den.
Här är den. Författaren heter Fredrik Land och är med i Korskyrkan Borlänge.

Spännande att höra vad ni tycker och hur ni tacklar en sån berättelse.

Jag läser som Jesus!

Ett argument som ofta och i olika varianter har kommit upp i den bibelsynsdebatt som rasat är följande: "Jag läser bibeln som Jesus, han trodde minsann att..."

Argumentet är svårt att bemöta, för vem vill inte tro som Jesus? Det stänger liksom dörren till vidare samtal. En sak som dessa personer inte verkar reflektera över är det märkliga i att Jesus verkar ha exakt samma syn som de har och alltid haft.

Jag skulle alltså säga att det är inte de som tror som Jesus, det är Jesu ord som i deras synsätt tvingas in i deras världsbild och moderna sätt att resonera och jag är inte så säker att de trivs så vidare bra där...

Den här synen gör att vi inte behöver förklara någonting. Nöjer vi oss med det?

När kristna argumenterar som allra allra sämst...

Jag hamnade för ett tag sedan i samtal med en person på Twitter.
(Personen är avpersonifierad, jag har ingen avsikt att hänga ut någon.)

Så här såg vårt samtal ut. Vi diskuterade visserligen ett känsligt ämne, teologin kring det moderna Israel och Guds plan i historien. Jag försöket i min argumentation lyfta fram Jesus och korset vilket verkligen inte är ett kontroversiellt svar. Alla kristna traditioner placerar Jesus i historiens centrum. Däremot finns det en mängd olika sätt att se på och resonera kring det moderna Israels roll. Det finns ju en vid skala mellan extrem sk ersättningsteologi och extrem kristen sionism. Min samtalspartner verkar helt blind för det och svarar "Det är farligt att gå emot Gud".

Det här mina vänner, är det sämsta (och potentiellt farligaste) av alla religiösa tänkt. Vi kan ha olika syn på teologiska frågor tex det moderna Israel, det är helt okej. Men vi hotar inte varandra, det är inte okej. Är vi överrens?

Klicka på bilden så blir den större.

Så när vet du att du är helt fel ute, när din tro blivit något destruktivt? Jo när du i ett teologiskt samtal slänger in: "Det är farligt att gå emot Gud" när den andre inte delar just din lilla synvinkel. 

God Jul!

Här kommer det årliga julkortet på barnen Elsander.
En God Jul och ett Gott Nytt År önskar vi er!