Om "heliga byggnader" skriver han så här:
När Jesus dör står det att förhänget går sönder mellan det heliga och det allra heligaste. Man skulle kunna säga att Jesus avsakraliserar hela vår tillvaro. Så egentligen behöver vi inte inviga kyrkor. Vi behöver inte avsakralisera de heller när de säljs för att bli sommarstugor. Det finns inte mer eller mindre heliga plaster. Förhänget har gått sönder.Han fortsätter lite längre fram:
Vad finns det då att hålla heligt? Heligheten i kristen tro verkar inifrån och ut. Heligheten stavas överlåtenhet. Enligt kristen tro ska vi människor vara heliga liksom Gud själv är helig. Denna helighet avgränsas inte från det profana. Heligheten avgränsas från det onda. Du och jag ska hålla oss för goda att vara onda. Det är poängen med heligheten. Gud vill inte ha något med ondska att göra. Det ska inte du och jag heller vilja.Ni som läst den här bloggen ett tag vet att jag resonerat i de här banorna tidigare. Det här perspektivet är grymt utmanade. Mot slutet av artikels skriver Runar:
Den församlingen tror jag på. Där Guds omutliga ord förvandlar och fostrar människor till livsöden som bär hans färg och närvaro i världen. Där staketen är lika långt borta som öster är från väster därför att hela jorden ännu är varm av hans steg som gick här. Där vi som tagit emot honom äger makten att vara Guds barn, ägnar vårt liv åt att bekämpa all slags ondska och bärs av vissheten om att vi gör en skillnad hela tiden och i hela det världsvida rummet.Amen säger jag!
3 kommentarer:
"Amen!", säger jag också.
Hej Joachim!
Jag läste också artikeln och blev varm om hjärtat. Tänk att vi ständigt behöver påminnas om att liv inte kan konserveras eller institutionaliseras (puh, vilket ord...)
Läste artikeln idag - eftersom jag tillfälligt har förmånen att ha Dagen ett par veckor.
Ja - lysande!
Men jag fastnade mest för ett par andra stycken - det kommer kanske i min blogg imorgon...
Skicka en kommentar