Vi började vår alphakurs i onsdags och jag höll i det inledande snacket. Alpha resonerar ju väldigt logiskt och vill visa på rimmligheten i den kristna tron. Det är naturligtvis viktigt att med hjärnan i behåll kunna visa på historiciteten osv. Det här är ett bra och klassiskt sätt att argumentera för trovärdigheten i tron.
Samtidigt så efterfrågar människor jag möter i allt mindre grad de här argumenten. (Det är min helt subjektiva bedömning) Folk jag pratar med resonerar i allt högre grad som Michael Nyqvists gör i Dagen. Michael säger: ”Världen vore tonlös om inte Gud fanns”.
Jag samtalade häromdagen med en vän. Han berättade hur han gått från att klamra sig fast vid en massa "bevis" för Guds existens på olika sätt till att bara säga: "Jag tror på Gud för att jag vill, jag behöver det". Vi resonerade och kom fram till att ett viktigt argument för vår tro är att vi inte skulle stå ut att leva i en ond värld om det inte fanns en god Gud, (sen konstaterade vi att vi nog är väldigt postmoderna.)
Mitt främsta argument att tro är att min lilla berättelse har fått en plats i den stora och den lever jag i tillsammans med Jesus, varje dag.
Varför tror du på Gud och hur har dina argument förändrats?
Du som inte tror på Gud får naturligtvis gärna hänga på med dina skäl!
