Varför är det här så svårt?
Jag citerar från bloggen Kingdom Grace. Vacker, sorgligt och många gånger sant.
Hur reagerar du på frågor som: Hur är det?/Hur mår du? osv.Why don’t I tell you of the tears that stain my pillow?
The hurts and fears that seem too big to share.
I don’t expect your help in carrying my pain.
Why invite you into my ongoing despair?
~If there were easy answers,
I would tell you of my need.
Then we could rejoice when I am fixed,
And everyone be happily relieved.
~When the brokenness endures with no end in sight,
It is asking too much of you to continually care.
When the only thing I have to share with you is pain,
I want you to be free of the burden I silently bear.
~And when you ask me how I am,
I will answer, “I’m fine, and how are you?.”
Brukar du själv ställa dem? Vilka svar förväntar du dig?
Ärliga eller artiga?
Uppdaterat: David Nyström på Metanoia problematiserar det hela här.
2 kommentarer:
Jag ställer alltid den frågan och jag får för det mesta ärliga svar. Själv försöker jag också att ge bra svar, men jag tror att mitt och andras svar alltid varieras alltfefter hur samtalet går. Det finns alltid nyanser i "Jo, tack, bra".
Det beror på vem det rör sig om. Vissa människor vill jag inte dra upp alla sina problem inför medan jag känner mig mer bekväm att göra det inför andra. Det beror lite på hur den andra personen är och vad han/hon sänder ut för signaler.
Jag träffade en gammal kursare som är en otroligt varm och omtänksam person och fastän jag inte pratat med honom på flera år så kändes det helt ok att svara ärligt när han frågade hur det var. Det är underbart när det känns så och han uppskattade också att få ett ärligt svar.
Sedan tror jag nog att jag väljer lite. Är det nödvändigt att personen i fråga vet hur jag mår? Är det en person jag känner att jag litar på? Det blir ju jobbigt om man skall dra sina problem varje gång man hälsar på någon. Det tror jag nog man mår sämre av. Däremot är det viktigt att man kan vara ärlig i de fall det behövs och att man har nära och kära omkring sig som man vågar vara ärlig mot.
Skicka en kommentar