Has the Church Replaced Israel?

Ett intressant samtal mellan Calvin Smith and Stephen Sizer.
Ämnet är: Has the Church Replaced Israel?

Det är ett respektfullt samtal som verkligen visar på skillnaderna i teologi som finns i den här frågan. Rekommenderas till alla intresserade! 


"Has the Church Replaced Israel?" Revelation TV Debate from Stephen Sizer on Vimeo.

Jerusalem: City of David

Jag brukar tycka att arkeologi är spännande men det här känns mest läskigt. Se den här intressanta kortdokumentären från 60 minutes om Israels utgrävningar under de palestinska östra delarna av Jerusalem.

Kristen sionism - Myt som religiöst och politiskt verktyg

Thomas Arvidsson har skrivit en mycket intressant C-uppsats om kristen sionism som jag med hans tillåtelse nu gör tillgänglig för nedladdning.

Läs den och fundera, jag är säker på att Thomas själv i mån av tid kommer att delta i samtalet.

Hur respekterade kristna ledare/teologer ser på Israel/Palestina

Jag är som många andra i den svenska frikyrkan uppvuxen med det självklara att alltid "Välsigna Israel", vilket var det samma som att oreserverat stödja den moderna staten Israel. Ni som läser min blogg vet att jag problematiserat det här ganska rejält. Jag kallar mig fortfarande israelvän men också en palestinavän och ärligt talat så väger vågskålen ofta över åt den palestinska-sidan. Kanske är det för att jag överlag hellre sympatiserar med den svage, den mobbade, den utsatte än med den starke?
Måhända är det en dum förenkling?

Egentligen vill jag hålla mig neutral, min resa i Israel/Palestina och mina möten med orättvisorna där gör det svårt. Samtidigt vet jag att ingen blir hjälpt av skyttegravar, polarisering och svartmålning av den andre.

Det för mig över till några länkar jag finner mycket intressanta. I min del av frikyrkan så är det moderna Israel en självklar och viktig del av Guds plan som vi kristna måste stödja och välsigna och judarna är per automatik "Guds folk".

Det som jag fått upp ögonen för är att den här "självklara synen" inte alls är så självklar när man läser vad ledande teologer skriver. Det här finner jag mycket intressant.

Här är några citat med länkar från inflytelserika teologer/pastorer:
De är alla israelvänner utan att för den skull köpa det teologiska pekat som fortfarande är så viktigt för så många här i Sverige.

N.T. Wright är biskop i angelikanska kyrka och en av de främsta teologerna på Nya testamentet, respekterad i alla kristna läger. Wright tar avstånd från alla anspråk att det moderna Israel är en del av löftenas uppfyllande och han skräder inte orden.

"To suggest, therefore, that as Christians we should support the state of Israel because it is the fulfilment of prophecy is, in a quite radical way, to cut off the branch on which we are sitting."

Johan Stott som är av den moderna evangelikala rörelsens grundare och respekterad pastor och teolog i alla läger. Stott drar samma slutsatser som Wright och jag rekommenderar verkligen hans predikan: "The Place of Israel"

"First, the Old Testament promises about the Jews’ return to the land were accompanied by the promise that they would also return to the Lord. It is hard to see how the secular State of Israel can be a fulfillment of those prophecies. Secondly, the Old Testament promises about the land are nowhere repeated in the New Testament..."

John Piper. Även om jag kritiserade Piper när han på twitter skrev "Farwell Rob Bell", är han ändå en respekterad pastor och teolog i den reformärta världen. Piper har skrivit en viktig och bra bloggpost om sitt möte med palestinska kristna och de slutsatser han drar av det.

"A non-covenant-keeping people—Jewish or Arab—does not have a divine right to hold the land of promise while they are living in rebellion against the God who promised it to an obedient people. “If you will indeed obey my voice and keep my covenant, you shall be my treasured possession among all peoples” (Exodus 19:5).

Lynne Hybels är gift med den kände pastorn Bill Hybels och en av grundarna av Willow Creek. Lynne har skrivit en otroligt intressant bloggpost som jag verkligen rekommenderar er att läsa.

"I don’t hold to a theology asserting that the modern State of Israel represents a divinely mandated return of ancient Israel to the Promised Land, but I do wholeheartedly support its existence as a national homeland for the Jews."

Lynne avslutar hela posten med ord jag tror vi alla instämmer i:

"I am still pro-Israel, but I’ve also become pro-Palestine. Pro-peace. Pro-justice. Pro-equality for Jews and Arabs living as neighbors in the Holy Land. And bottom line, pro-Jesus."

PS. Missa inte Frank Schaeffers recension av filmen "With God on our side". Det är en mycket bra film som jag rekommenderar till alla som vill ha bakgrunden angående en del kristnas oreserverade stöd till staten Israel. DS.

Lite Israel och Palestina igen

Det var ett tag sen jag körde min Israel/Palestinaserie här på bloggen. Här kommer ett litet återfall, jag vill rekommendera Nahida Halaby Gordons öppnabrev med anledning av det tal som Barak Obama höll om Israel/Palestina.

Nahida jobbar som statestikprofessor och är församlingsledare i en presbyteriansk församling. Hon upplevde själv Nakba 1948, då hennes familj fördrevs. Jag tror vi behöver hennes perspektiv också, speciellt kristna israel-romantiker:

An open letter to President Obama

With God On Our Side

Jag har precis sett filmen With God On Our Side. Jag rekommenderar den till alla som är intresserade av Israel/Palestina speciellt kristna som från modersmjölken fått höra att de ska "Välsigna Israel".

En tankeväckande och viktig film som vidgar perspektiven och hjälper oss göra upp med en felaktig teologi för att istället söka försoning och fred för alla inblandade i den infekterade konflikten. Rekommenderas!


With God On Our Side - Trailer 2 from Porter Speakman Jr on Vimeo.

GOD TV blundar för etnisk rensning

Via Stephen Sizers blogg så läste jag om hur den kristna kanalen GOD TV aktivt stöder ett trädplanteringsprojekt i Negevöknen, det låter ju bra om det inte var för att beduinerna som bott där i generationer först jagas bort och deras byar rivs. Något som inte rör GOD TV i ryggen det minsta.

Det är ju det judarnas land, alla andra får skylla sig själv om de råkar vara i vägen. Dispensationalismens profetior ska uppfyllas så håll er undan. Det är rörande att se hur dessa beduiner reser sig ur dammet och trotsigt bygger upp sina hem igen när soldaterna försvunnit. Men det ska nu en skogsplantering finansierad av GOD TV:s givare sätta stopp för.
Från Sizers blogg:

"The tractors and heavy machinery have been busy since Sunday. The lands being currently forested belonged to the Alamat Tribe before 1948, and who have since been refugees in Jordan.

It is extremely cynical that the donations are coming from an evangelical ministry named GOD-TV, who claim to have received "instructions from God… to prepare the land for the return of my Son… Plant a million trees." (See their video on http://www.god.tv/excavation minute 21:00).  So – the JNF, a Jewish organization, that is "redeeming land for the Jewish people", is now supporting (and being supported by) an evangelical ministry that wishes to utilize Israel and the planting of trees – to bring about the return of Christ. Anything… that will make sure the Bedouin cannot utilize their ancestral lands for agriculture."

Rory Alec och svensken Bo Sander från GOD TV

Israeliska människorättsorganisationer  protesterar. Men det hindrar inte GOD TV från att gå på med religiöst fikonspråk om att de ska "klä öknen med träd för Jesu skull".

Se det här oerhört talande klippet:

GOD TV and Jewish National Fund's Forest Of Hate from Max Blumenthal on Vimeo.

Det här är för mig ett tragiskt, konkret exempel på att dålig teologi (dispensationalismen) inte bara kan förpassas till kuriosa. Den river idag människors hem.

Richard Silverstein skriver målande om vad som sker och hans referenser till Jesaja tala för sig själva.

Hur reagerar du på det här?

Israel/Palestina, ett litet avslut och ett klipp

Jag har bestämt mig för att ta bort min lilla undersökning, den har varit uppe ett bra tag nu. 224 personer har röstat och hälften, 48% tycker jag ska fortsätta skriva. 29% tycker jag ska nämna frågan ibland och slutligen tycker 23% att jag är ute och cyklar och borde lägga ner frågan helt.

Jag kommer naturligtvis att beröra frågan igen. Filar just nu på en artikel kring det absurda i att ställa lidande kristna mot varandra. Det som ständigt återkommit när jag lyft den här frågan är det här: Hur kan du stödja palestinska kristna när kristna lider i Irak? Det är ett sjukt sätt att resonera som jag bara måste bemöta.

Om man engagerar sig i palestinafrågan så stöter man förr eller senare på Dr. Norman Finkelstein. Han är själv jude men också en av Israels största och mest pålästa kritiker. Finkelstein är kritiserad, förtalad och hatat men samtidigt erkänd som en av de största auktoriteterna på området. Han envisas med att gång på gång lyfta upp det palestinska lidandet under israeliskt förtryck. Han medverkar också i filmen "With God on our side".

Finkelstein är en kontroversiell person som jag inte hunnit undersöka närmare. Behåll därför en viss skepsis. (men det gör ni ju alltid, mina kära läsare) Jag snubblade över honom genom Stephen Seizers blogg. Seizer har dock den största respekt för Finkelstein.

Finkelstein föräldrar överlevde nazisternas koncentrationsläger och han har skrivit böcker där han problematiserar hur dagens Israel använder berättelsen om förintelsen för att tysta kritiker.

I klippet nedan så är Finkelstein på University of Waterloo och han har precis berättat om lidandet i Palestina och bla dragit paralleller till nazisternas illgärningar när en ung judinna gråtande tycker jämförelsen är orättvis. Hon har flera med sig i publiken. De får dock svar på tal.



Vad säger ni?

Israel och Palestina igen...

Håller som bäst på att förbereda mig inför lördagen då jag ska visa bilder och berätta om min resa i församlingen. Via Stephen Sizers sida hittade jag det här klippet som visar hur karismatiker och pingstvänner från USA (där den kristna sionismen är stark) får upp ögonen för sina palestinska syskon.

Jag hoppas att de som lyssnar på mina berättelser ska göra samma erfarenhet. Här kommer klippet från en organisation som kallas Pentecostals & Charismatics for Peace & Justice

Min kollega Stefan Swärd tar upp Israel/Palestina

Jag vet att en del ledsnat totalt på det här ämnet men stå ut lite till! Jag lovar att jag har en massa andra spännande saker att blogga om. Men nu smider jag medan järnet är varmt.

Min kollega Stefan Swärd delar sin syn på Israel/Palestina. Mitt svar kan läsas här. (Det kommer snart att synas på Stefan blogg, men väntar just nu på moderering)

PS. Söndagens predikan kommer (inom) kort. DS

En intressant debatt mellan en kristen sionist och en kristen palestinier.

Jag fick ett länktips från Egon Berglund som fångade mig ikväll. Om du är nog intresserad av den här frågan för att se ett gäng You Tube filmer med dåligtsynkat ljud och risig bild så är det här en guldgruva.

Det är den kristne palestiniern Alex Awad som debatterar med den kristne sionisten Jakob Prasch. Den ene, Awad fokuserar på Jesus och hans frälsning för alla folk medan den andra Prach snöar in på märkliga tolkningar av GT:s profetior. Det något orättvisa är att programledaren också är en kristen sionist.

Trots angrepp från alla håll så är Awad full av tålamod och kärlek. Jag tycker han svarar väl. Se debatten här!

Dagen boktips - En teologi kring Israel

Jag har inte släppt de teologiska aspekterna kring hur vi idag ska se på landet Israel. Håller som bäst på att läsa O. Palmer Robertsons bok "The Israel of God". Jag gillar den så här långt. Han ger bland annat en god teologisk grund för hur vi kan se på och relatera till dagens Israel. Men den innehåller mer än så.

Boken fokuserar på 1. Landet 2. Folket 3. Dess tillbedjan 4. Dess livsstil. Den har också en spännande utläggning av romarbrevet 11 samt behandlare frågan om Israel i relation till gudsrikes seger och den sista tiden. Klart läsvärd!

Här kommer ett citat från boken:

"In the process of redemtive history, a dramatic movment has taken place. The arena of redemption has shifted from type to reality, from shadow to substance. The land which once was the specific place of God´s redemptive work served well in the ream of old covenent forms as a picture of paradise lost and promised. But in the ream of new covenant fullfillments, the land has expanded to encompass the whole world."

Sagan om den blomstrande öknen har en baksida

En torr gren av Jordanfloden

Idag den 15 oktober är det Blog Action Day. Dagens tema är vatten. Bloggare världen över uppmuntras att blogga kring detta ämne.

Ett minne jag bär med mig från resan till Palestina var från när vi besökte Döda havet. Att bada där var en upplevelse men det jag minns mest var alla tomma badhytter vi åkte förbi på väg mot vattnet. Döda havet har haft samma nivå från Jesu tid fram till 1960-talet då nivån började sjuka med en väldig fart i takt med att de israeliska konstbevattningsprojekten tog fart på allvar. Nu står forna badparadis som ruiner mitt i den heta öknen, för bara några år sedan låg de vid stranden till den märkliga sjön.

Döda havet är helt beroende av att nytt vatten rinner till. Det gör det knappt längre. Vattnet kommer från Jordanfloden som i sin tur rinner via Galileiska sjön som även den minskar och floden är på sina ställen inte mer än en liten bäck. Grundvattnet sjunker till alarmerade nivåer i hela regionen. Nästa stora konflikt förutspås komma att handla om tillgången till vatten. Det finns också en oro för jordskalv när den djupa klyfta Döda havet finns i sakta töms.

En källa som en gång gav vatten till en hel by.

Vi besökte ett vattenprojekt i den lilla palestiska byn Auja. Därefter gav vi oss ut i vildmarken och undersökte en gren av Jordanfloden som  i stort sett torkat ut. Vi såg också en källa som en gång gav rikligt med vatten.

Människorna vi pratade med vittnade om stor brist på vatten och det mest frustrerande var att Israeliska soldater kontrollerar det mesta av vattnet inne i de ockuperade områdena. Vi såg brunnar med stängsel runt. Det som med rätta upplevs som så orättvist är att det palestinska vattnet pumpas in till Israel, därifrån får

På föreläsning om vattenproblematiken.

sedan palestinierna köpa tillbaka sitt eget vatten för dyra pengar. Palestinska bönder har alltså inte bara bosättare och muren att kämpa mot. De saknar ofta vatten till sina odlingar.

En sak som verkligen var en nagel i ögat på folk är att de israeliska bosättningarna har första tjing på allt vatten. Även i detta område så finns de likt lyxiga förorter till ingenting insprängda mitt i fattigdom och misär. Ständigt övervakade av soldater med stora K-pistar. Att frustrationen gror här är inte konstigt.

Dessa bosättare vill leva som i Västeuropa, en del har swimmingpooler och de flesta duschar på som om vattnet aldrig kan ta slut. De palestinier vi talade med berättade att om de fick chansen att duscha så gällde regeln att aldrig duscha längre än tre minuter. Det finns en stor medvetenhet om vattnets värde. Vi hörde uppgifter om att 200 bosättare gör slut på mer vatten än 4000 palestinier. Den situationen är naturligtvis helt ohållbar.

När vi satt på en föreläsning om vattenproblematiken så säger föreläsaren: "Nästa gång ni äter apelsiner från Jaffa så kom ihåg att de är vattnade med vatten från oss, vatten som våra bönderna aldrig fick".

Jag är uppvuxen med den israeliska framgångssagan om hur de fått öknen att blomstra, en berättelse som dock försummade att tala om från vilka vattnet togs. Även det här perspektivet behöver lyftas fram!

Mitt bidrag till Blog Action Day!

Published with Blogger-droid v1.6.3

En internteologisk fråga

Alla som inte är ett dugg intresserade av teologiska frågor rörande Israel/församlingen kan sluta läsa nu.

Vad är ersättningsteologi egentligen?

Det har varnats för det under hela min frikyrkliga uppväxt och det varnas fortfarande men begreppet blir bara diffusare och diffusare.

Skulle följande bild klassas som det?

Gamla förbundet med dess löften till Abraham är likt en puppa som blir en fjäril i det nya förbundet genom Jesus och hans uppståndelse. Man kan ju säga att fjärilen ersätter puppan men hellre att den fullbordar den.

Så ser jag på relationen Israel/församlingen alltså Gamla förbundet/Nya förbundet.
Är jag en ersättningsteolog nu?

Är det förresten inte ett större problem rent teologiskt om man hävdar att Gud haft/har en annan agenda än Jesus och följden av hans uppståndelse?

Vad säger ni?

Har du hört nått om templet?

En liten detalj. För många kristna är det väldigt spännande att spekulera i huruvida templet kommer att byggas på nytt i Jerusalem. En fråga jag fått efter mitt besök i Jerusalem är den här: "Har du hört nått om templet?"

En liten bakgrund, den romerske kejsaren Titus rev det andra judiska templet ca 70 e.kr. Många teologer menar att mycket av det Jesus säger om "den sista tiden" syftar till just detta. Det här var ett trauma för det judiska folket av aldrig tidigare skådat slag.

Men hör och häpna. Judendomen överlevde och utvecklades. De allra flesta judar är stolta över sin tro så som den ter sig idag. Det är endast mer extrema grupper som vill återuppta de blodiga offren igen. För de flesta judar är tanken motbjudande. Det skulle bli en helt ny religion, totalt annorlunda från det vi idag kallar judendom.

Men om det inte är judarna själva som driver på här, vilka är det då?

Gissa? Precis! Det är kristna grupper, speciellt från USA. Dessa grupper läser bibeln på ett sätt som gör att templet måste byggas, inte för judarna skull, utan för antikrist. Jo, han behöver ett tempel att vanhelga och det måste ske innan Jesus, som i den här storyn plötsligt är väldigt intresserad av "heliga" byggnader och tempel-offer, kommer och ger honom på nöten.

Det här kallas för eskatologi (alltså läran om framtida händelser) och dessutom av det mer tvivelaktiga slaget. Dessa kristna har mycket dollar och de gör allt för att knyta kontakter med de marginella krafterna inom judendomen som vill ha ett nytt tempel.

En drivkraft i detta är också en längtan efter "slutstriden" Harmagedon. Alltså tanken att alla folk ska resa sig mot Israel i ett jättestort och blodigt slag strax utanför Jerusalem. Vad vore då ett bättre sätt än att riva Klippmoskén som idag står på tempelberget? Det skulle i alla fall reta upp den muslimska världen som aldrig förr.
Jag behöver väl inte tillägga att dessa grupper är helt ointresserade av fredsprocessen. Den är i det närmaste kontraproduktiv i deras ögon.

Men jag gillar fortfarande frågan, den ger mig chansen att berätta det här!

Bearbetningen fortsätter...

En del av mina läsare har blivit upprörda över att jag hänfallit åt ensidighet i frågan om Israel och Palestina och har inte förstått att jag använt min blogg till att bearbeta mina upplevelser snarare än att slå fast definitiva utsagor. Jag fick under en veckas tid en rätt så koncentrerad dos orättvisa och misär. Plussa det med att jag ständigt utvärderar den undervisning och teologi jag mötte som tonåring/ungvuxen. Vare sig det var ensidigt och naivt "Välsigna Israel" snack eller andlighet á la Benny Hinn.

Jag inser mer och mer att just den här frågan är otroligt komplicerad. Det finns så många offer på båda sidor. Jag kommer att fortsätta uppröras av orättvisorna som palestinierna utsätts för. Men jag kommer heller aldrig att känna annat än djupast medlidande med Israeliska offer för terror och deras djupa känsla av utsatthet.

Jag kommer att sky förenklingar som pesten. Både mina egna och andras. Jag önskar att inte kristna ledare fortsatte att vara så ensidiga. Jag önskar att den enda teologi vi blandar in i frågan är en kärlekens och barmhärtighetens teologi. Eskatologiska spekulationer borde portförbjudas från varje Jesus efterföljare som vill ha nått att säga i den här frågan.

Jag fortsätter att bearbeta och vill verkligen rekommendera den israeliske författaren Amos Oz och hans bok "Hur man botar en fanatiker" Han sätter gång på gång fingret på konfliktens kärna. Eller vad sägs om det här. Vi européer får huka oss och skämmas:

"En bidragande orsak till att konflikten mellan Israel och Palestina är så besvärlig är det faktum att det i grunden är en konflikt mellan offer. Två offer för samma förtryckare. Det Europa som koloniserade Arabvärlden, exploaterade den, förödmjukade den, trampade på dess kultur, tog kontrollen över den och använde den som en imperialistisk lekplats, är samma Europa som diskriminerade judarna, förföljde dem och till slut utsatte dem för massutrotning i ett folkmord av aldrig tidigare skådad omfattning. 

Man hade kunnat tro att två offer genast skulle komma att utveckla en ömsesidig solidaritet, som till exempel i Bertolt Brechts dikter. Men i det verkliga livet är det just konflikter mellan två offer för samma förtryckare som är de allra värsta. Två barn till samma grymma föräldrar älskar inte nödvändigtvis varandra. Mycket ofta ser de i varandra den grymme förälderns exakta avbild. Och detta är just fallet inte bara mellan israel och palestinier utan också mellan jude och arab. Båda parter ser i varandra bilden av sina forna förtryckare."

Rabbinen som ville följa Jesus

Jag har delat många av mina upplevelser av orättvisa och maktlöshet. Men resan bestod inte bara av det. Vi var vid ett tillfälle inbjudna att dela gudstjänstfirandet i en synagoga i de nya delarna av Jerusalem. Här är gatorna vida och känslan i luften är som den i vilken modern medelhavsstad som helst. Det gamla Jerusalem några kvarter bort känns som en annan, mer mystisk värld. Det som slår mig med gudstjänsten är hur "frikyrkligt" allting är. Mötet i dörren, då den trevlige damen hälsar oss välkomna känns bekant. Liturgin är ju på hebreiska förstås, så där är vi lite vilsna, man står och sitter om vartannat. Jag tappar kippan några gånger men ingen tar illa upp. En dam där framme sjunger "frikyrkligt" vackert och lokalen känns hemtam.

Predikan är på engelska och framförs på ett medryckande sätt. Den handlar om en man som gått vilse i skogen, efter flera timmar av tröstlöst irrande så möter han tillslut en annan man. Till sin glädje är det en vis gammal rabbin, nu ska väl allt ordna sig. Men den gamle rabbinen är lika vilsen han och poängen är att ingen har alla svaren. Ofta är vi alla lika vilsna men vi behöver varandra för att hitta hem. Jag gillade storyn. Ska definetift använda den själv i någon framtida predikan.

Sen bjöds vi på en generös måltid. Mycket glädje, gemenskap och god atmosfär. Här kom vi att samtala lite extra med en ung rabbinstuderande som snart var färdig rabbin. Han delade sin syn på judendomen och även på konflikten. En mycket sympatisk kille. Efteråt så gick de andra tillbaka men jag och en annan kille dröjde kvar för att prata mer. Vi gick ut i sommarnatten och satte oss i en vacker park och fortsatte samtalet.

Han erkänner utan omsvep att Jesus är en av hans stora föredömen. "Jesus är det bästa exempel vi har på god judisk andlighet under den andra tempelperioden" säger han. Han berättar vidare att han på ett judiskt ungdomsläger haft Jesu ord i Matt 22:37-40 som grund för sin undervisning. Han berättar vidare att han ser bönen "Vår fader" som en av de bästa bevarade judiska bönerna från den epoken. Han önskar till och med verka för att få med den i synagogans liturgi. Vi lyssnar fascinerat. "Om det inte vore för anspråker att vara Guds son så skulle jag följa Jesus. Han skulle vara min rabbi" säger han vid avslutningen av vårt samtal.

Spännande eller hur?

Missa inte den här dokumentären!

Jag har tänkt skriva om alla goda krafter som verkar i Israel. Den här dokumentären från SVT (Du kan se den till den 26 oktober, så passa på) är väl värd en timme. Här ser du överskådliga kartor och du får en bra insyn i hur många vägspärrar det finns över hela Palestina du får också en bra inblick i hela bosättarproblematiken. Dessutom möter du Israeler som kämpar för palestiniernas rättigheter. Missa inte!

Missa inte min enkät!

Reaktionerna strömmar in på mina reflektioner från resan till Israel och Palestina. En del tycker jag är helt ute och cyklar medan andra förstår att jag bearbetar de här sakerna för fullt.

Den här bloggen är och har alltid varit en process. Jag är på väg, så jag har inte satt mig i något läger än även om jag just nu känner mig mer hemma i vissa perspektiv. Men för att ge er mina kära läsare en chans att tycka till har jag öppnat en liten undersökning på bloggen. Deltag gärna!

Sådär, nu har jag uppdaterat undersökningen. Bloggers egna verktyg fungerar dåligt så jag testar ett annat. Rösta igen så hoppas vi det fungerar!

Bygget av bosättningar fortsätter

Det enskilt största hindret för fred är de Israeliska bosättningarna i Palestina. Trots Barack Obamas vädjan så byggs det idag för fullt igen. Jag kommer att skriva mer om mina upplevelser när det gäller bosättningar, tills vidare kan den intresserade lyssna till Betlehems kristne borgmästare Victor Bataresh. (Säg inget men jag har fortfarande titeln mayor i Betlehem på Foursquare...) Den som vill ha mer information från intervjun hittar det på Stephen Sizers blogg.


The Mayor of Bethlehem Slams Illegal Jewish Settlements from Stephen Sizer on Vimeo.