Tänk dig Reinfeldt i samma situation...

Igår när jag skulle se på Barack Obamas installation (Inauguration som det så fint heter) så hade vi strömavbrott precis när Rick Warren börjat sin bön. "God almighty..." Sen svart! Min första tanke var att al-Qaida slagit till men sen insåg jag att avbrottet bara drabbat min lilla, lilla del av Falun...

Idag har jag med YouTubes hjälp återupplevt vad jag missade så att säga. Här är mina reflexioner. Rick Warrens bön kändes ödmjuk och äkta. Ännu mer berörd blev jag av den lille farbrorn som välsignade det hela. Joseph Lowery, metodistpastor och tillika en av hjältarna i medborgarrättsrörelsen. En del blir tårögda av vasaloppsstarten, själv berörs jag av sånt här.
(Warrens bön finns nedskriver här och Lowerys här)

Jo jag är kritisk till tal om "kristna nationer" och överväldigande patriotism osv. Men samtidigt, tycka vad man vill om USA men visst måste det väl betyda något när de ärligt ber om Guds välsignelse?

Vad säger ni?

En Obama grej till

Jag kan inte låta bli att fascineras och röras av det faktum att det inte bara är i TV serien 24 som det finns en svart president. Snart har vi en på riktigt också! Greg Boyd skriver så här om det.

"you can’t help but celebrate the day Americans elected a black man to lead them. All politics aside, today is a very good day!"

Jag hittade också den här talande bilden. (Här är originalet)

Att ingjuta hopp

Jag tror det var Napoleon som sa: "En ledares viktigaste egenskap är att kunna ingjuta hopp". För mig är det solklart att det är förklaringen till varför Barack Obama vann presidentvalet. Alla de ledare som jag respekterar har haft den gåvan. Winston Churchill hade den medan bomberna föll över London under "The Blitz". Martin Luther King hade den definitivt. Listan skulle kunna göras lång.

Jag måste säga att jag rent retoriskt tyckte att Obamas tal i morse var lysande och efter att ha lyssnat på olika tal av honom på YouTube är det lätt att se att den killen vet hur man skapar hopp och förväntan. Sen är det en annan fråga om han kan leva upp till det, säkerligen blir det tufft. Samtidigt så måste en ledare kunna måla upp en bild av hopp. Även om jag inte satt mig in i detalj vad han står för så är jag i alla fall fascinerad av detta. Samtidigt får vi inte låta oss bländas av någon jordisk ledare. Den enda som kan skapa verkligt hopp är ledaren för riket vi tillhör. Jesus Kristus!

Slutligen en fråga till oss som predikar världens bästa budskap om världens bästa rike.
Hur mycket hopp skapar vi?