Nu släpper jag Benny Hinn med: "Vad var det jag sa"

Det är väldigt sällan fruktbart att säga: "Vad var det jag sa". Men jag gör det ändå. Jag har konsekvent varnat för den typ av andlighet och kristendomstolkning som Benny Hinn står för. Ibland har jag känt mig både antikarismatisk och som en "Party Crasher".

När nu hela Hinn-affären är över är jag stärkt i min skepsis. Jag delar helt Håkan Arenius uppfattning när han slår fast att det här aldrig hade behövt äga rum om Livets ord ödmjukt lyssnat på den väl underbyggda kritik mot Hinn som faktiskt finns från hela världen.

I dagens Dagen så undersöks sanningshalten i en rad av Benny Hinns påståenden, föga förvånade är mycket väldigt tveksamt. Lite mer förvånade är att Benny Hinn säger sig vilja ha hjälp av både Ulf Ekman och Stanley Sjöberg. Det är positivt! Han ångrar enligt uppgift sina uttalanden som han kallar "felformuleringar". Men för mig är det uppenbart att det handlar mer om en felaktig teologi i botten än bara olyckliga formuleringar.

Säger man att Jesu kropp var av ett annat material än vanliga kroppar och liknande så är det en del av ett större tänk. Säger man att vi är våra andar men inte våra kroppar så visar det ett i grunden annat sätt att se på tillvaron än det som bibeln och kristen tro presenterar. Men Hinn menar ändå att det bara handlar om felformuleringar: "Han säger inte i det här läget att han har någon teologi att omvända sig ifrån" enligt Stanley Sjöberg.

Det är ändå bra att Hinn vänder sig till Sjöberg och Ekman. Han verkar genom det ändå visa på en villighet att ompröva och ändra sig. Emanuel Karlsten funderar på hur det ser ut med kritiken mot en person som Hinn. Är han bara omgiven av "ja-sägare"? I så fall är det djupt tragiskt. Den diagnos Stanley Sjöberg sätter på Benny Hinn är talande och faktiskt ganska sorglig: ”en bländande estradör och stor evangelist, och samtidigt en väldigt bräcklig personlighet”.

Slutligen så konstaterar jag att min kommentar på Stefan Swärds blogg fått återklang på nätet. Stefan svarar mig också igår kväll. Jag gillar som sagt Stefan, men här tänker vi visst olika.

Slutligen. Hjälp mig att fundera kring:
"Myten om det överkokande vattnet"

Inga mirakler, bara missriktad förväntan och brustna förhoppningar

I dagens Dagen så skriver Anders Gustafsson ett bra reportage om Benny Hinn, han lyfter på ett balanserat sätt fram alla de tveksamheter som omger Hinns verksamhet. Bristen på dokumenterade helanden, lyxliv etc. Reportaget bygger till stor del på en CBC:s utmärkta dokumentär. Men Anders har också ställt frågor till svenska profiler. Torsten Åhman står för en klockren beskrivning när han menar att orsaken till att Benny Hinn och andra som honom drar fulla hus är att vi inte "gjort upp med svärmeriet".

Ulf Ekman talar däremot väldigt luddigt om "stark Gudsnärvaro". Men jag undrar, är det vist att överhuvudtaget koppla "Gudsnärvaro" till jättelika "kristna jippon" som de shower Hinn står för? Jag är väldigt tveksam. Tänk om hela upplevelsen, alla effekter, trick och knep endast bidrar till en förljugenhet som ytterligare främjar oss från att bli verkliga människor som på ett realistiskt sätt hanterar våra liv och våra omständigheter? Tänk om det helt enkelt handlar om verklighetsflykt?

Jag kände mig väldigt träffad av Peter Rollins analys när han skriver om vad vi som församlingar erbjuder människor. Han menar att vi till varje pris måste undvika just förljugenhet och att lova för mycket. Peter skriver:

In the collectives that I am part of such promises are avoided. Rather the good news comes down to offering people the possibility of facing up to their suffering and darkness and sharing them with others in some (often ritualistic) way. The good news is found in offering those present the space to face their anxieties (rather than repressing them or falling into dispair) and develop the courage to embrace them. This of course is not something that brings in the masses. Stadiums are more often filled by smiling men in good suits offering a lot more (in exchange for a little cash).

Det här perspektivet verkar helt saknas hos Ulf Ekman, enligt reportaget önskar han tvärtom att skeptiska nordeuropéer gick till de här sammanhangen med lite mer sympati. Vad menar han? Ska vi frivilligt låta oss luras in i verklighetsflykt?

Må Gud bevara oss från en religion som blir likt opium, en religion som ger oss engångskickar och upplevelser men som lämnar oss hungrigare än när vi kom. En religion som lovar guld men lämnar oss med sand och må Gud bevara oss från de som skor sig och lever i lyx på grund av dessa våra förhoppningar.

Nej Agnarsson och Ekman, det handlar inte om cynism. Jag är bara ledsen, ledsen och bekymrad. 

Ulf kommenterar Benny Hinns besök

Det har varit tyst från Uppsala när det gäller kritiken mot Benny Hinns besök. Jag har själv ställt mig kritiskt till varför man bjuder in honom. Men nu, dagarna innan konferensen, svarar Ulf Ekman på några frågor i Världen idag.

Ulf ställer sig som väntat (tyvärr) helt oförstående till kritiken och sopar bort den med: "Vi har väldigt mycket spekulativ otro i vårt land och är cyniska i vår inställning till det övernaturliga.". Jag får väl anta att det är människor som jag, som ställer de frågor jag ställer, som Ulf inte kan med. Eller?

Men kan inte Ulf någonstans ana att en cynisk inställning faktiskt i många fall har sin grund i en rättmätigt skepsis till excentriska predikanter som tycks leva efter andra regler än vanliga dödliga som dessutom mer än gärna talar om pengar (lovar mirakler) lever i lyx och far omkring i jetplan?

Jag är besviken!

Uppdaterat: Läs gärna Christofer Laurins bloggpost: "Har Livets Ord ändrat sig?"

Ett unikt tillfälle för Livets ord. Benny Hinn del två

Här kommer en bloggpost till om Benny Hinn. Två saker sammanfaller på ett spännande sätt. Livets ord offentliggör att Benny Hinn kommer till Europakonferensen och Livets ord kritikern och "avhopparen" Per Kornhall kommer med sin bok om Livets ord. Jag har inte läst boken men huvudtesen tyckts vara att Livets ord fortfarande är en toppstyrd sekt där ingen törs säga emot Ulf Ekman. För mig öppnar sig ett unikt tillfälle för Livets ord att en gång för alla göra upp med det här.

Benny Hinn är utan tvekan en av de mest kontroversiella predikanterna i världen idag. Han har gjort helt sanslösa teologiska uttalanden, dessutom står han för en sammanblandning av givande och mirakellöften som saknar motsvarighet även i mer extrema karismatiska kretsar. Personkulten runt honom och den stab av tjänare han alltid har med sig liknar mer den kring en fåfäng rockstjärna än en Herrens tjänare. Jag har själv som pastor mött det inflytande han kan ha på människor desperata efter ett under. Han står för en livstil i omättlig lyx. Hans tjänst är byggd på hans unika smörjelse och kallelse, en kallelse som enligt honom själv är så unik att inte ens fruns skilsmässa på något sätt får stoppa honom. Givetvis måste Livets ord vara medvetna om allt det här. Vill man verkligen promota ett sånt ledarskapsideal?

Om Kornhall har fel kommer vi att se reaktioner och samtal om det här inifrån Livets ord. Jag uppmuntrar därför alla medlemmar som är kritiska till Bennys besök att ta upp det med era pastorer och ledare, om församlingen är sund så borde det inte vara några problem. Våga föra samtalet offentligt! I EFK skulle det absolut fungera så. I min församling skulle jag önska att mina medlemmar sa stopp om jag tog dit en diskutabel predikant. Speciellt vädjar jag till alla teologer och eftertänksamma personer inom Livets ord. Det är er församling! Säg vad ni tycker. Bevisa att Kornhall och gänget har fel! Visa att ni har ledare och pastorer som lyssnar och är beredda att ändra sig.

Jag uppmuntrar också alla att hålla ögonen på Ulf Ekmans blogg. Om han där är tillmötesgående och inser det diskutabla med Benny Hinn så är det ett stort friskhetstecken. Om han däremot snart kommer att skriva raljerande om "fattigdomsideal" etc och helt och fullt försvarar Hinn och det han står för är det mycket tragiskt. Om han är helt tyst om Hinn är det också märkligt. Bjuder man in en diskutabel person måste man ta ett ärligt och öppet samtal. Utan att överdriva så tror jag att Ulfs sätt att hantera dessa frågor kommer att vara avgörande för Livets ords relation till andra kyrkor i vårt land.

Låt samtalet leva! 

Suck! Benny Hinn kommer till Livets Ord

Väl hemkommen från en internetfri semester på Legoland så läste jag ikapp mejlen och nyheterna. En sak förvånar mig och det är att den amerikanska "super-predikanten" Benny Hinn kommer till Livets Ords Europakonferens i sommar. Flera andra bloggare har berört detta bla Monica Olsson Kolkman, Carl-Henric Jaktlund och Markus Wallgren. Jag trodde faktiskt att Livets Ord distanserat sig från de värsta överdrifterna när det gäller framgångsteologi och pengafixering.

Jag trodde att de börjat lämnat den totala människofokusering som predikanter som Benny Hinn står för. Benny Hinn lever på folks längtan efter mirakler, han fyller jättelika arenor världen över. Är det fel? Det blir fel därför att undret och miraklet är knutet till honom. Du får det om du ger pengar till hans tjänst, till hans smörjelse. Jag har sett hans tiggarbrev och det är ingen trevlig läsning. Kopplingen mellan att ge pengar och under borde göra att Livets Ord av idag drar öronen åt sig. En gång var han en av mina favoritpredikanter, men inte längre. Han utnyttjar helt enkelt desperata människor. Jag vill återigen påminna om Torsten Åhmans debattartikel i Dagen från 2003, den är lika aktuell nu som då. För mig känns det som om Livets Ord tar ett kliv 15 år bakåt i tiden...

Vad säger Livets Ord genom att kalla en predikant som Benny Hinn? Jo man säger att det är okej för kristna ledare att hota sina kritiker med "smörjelsen", dvs att mena att kritiker drar på sig Guds straff, något som Hinn gjort sig ökänd för. Man sanktionerar genom att kalla honom tvivelaktiga mirakel-löften bara folk ger pengar. Man säger vidare att det är helt okej för "super-predikanter" att vältra sig i lyx och jet-plan. Allvarligt? På vilket sätt utmanar en rik snubbe med eget jet-plan och slott vår livstil och våra avgudar?

Varför? Har ärligt talat inte en aning....

Varför är jag då förvånad?

• Jag har i bloggvärlden mött många reflekterande och skarpa teologer från Livets Ord som jag uppfattat stått för något helt annat än den typ av teologi och livstil som Hinn står för. Jag trodde att det var något som kommit att prägla hela församlingen på ett positivt sätt. Jag trodde helt enkelt att ett kritiskt tänkande och ökad reflektion på det teologiska området gjort att man gått vidare från en del avarter.  Hur får man tex ihop Bennys teologi med ett teologiskt seminarium?
  
  
• Jag trodde att Ulf Ekman tagit intryck av andra kyrkor och traditioner genom sitt ekumeniska arbete, jag trodde att det också fått honom att distansera sig från avarter och märkligheter i sin egen tradition dit man onekligen måste räkna Benny Hinn. 

Uppenbarligen hade jag fel, eller?
Vad säger ni?

En ska bort?

Jag läser om jättekonferensen i Asien där både Ulf Ekman och Carola delar scen med Benny Hinn. Detta är bloggningsvärt av följande anledning, jag tycker mig se en sund trend hos Livets Ord och Ulf Ekman och många av de trevligaste bloggarna har sin bakgrund i trosrörelsen. De är reflekterade och genomtänkta människor.
För mig rimmar det här illa med Benny Hinn. (Se gärna den här dokumentären om du undrar vem Benny är). Givetvis kan inte Ulf eller Carola stå till svars för vilka andra som inbjuds till den aktuella konferensen. Men ändå reser det här några frågor.

Jag menar att Benny står för det sämsta av "Business kristendomens" avarter, där det kristna livet i praktiken handlar om pengar, överflöd, Jetplan och showartade föreställningar.
En relevant fråga blir: Skulle Benny kunna komma till Uppsala idag? Jag hoppas inte det.

Någon kanske undrar varför jag drar upp Benny. Jag gör det därför att jag idag möter människor i Sverige som går på hans insamlings metoder. Jag fick nyligen ett av hans brev via en sådan kontakt. Rubriken på brevet är "Har du någonsin undrat över varför andra får sina böner besvarade när du inte får det?" Nyckeln till bönesvar är förstås att ge till Benny Hinn. Tack vare "God Channel" och liknande TV-kanaler så kommer Benny och hans gelikar in i många pensionärers vardagsrum. Där kan han sen garantera bönesvar och välsignelser bara de ger till hans tjänst och jag undrar, är det här på något sätt moraliskt försvarbart?

Dessutom stör jag mig på att breven är gjorda för att se "personliga" ut, precis som om Benny tog av sin dyrbara tid bara för att skicka ett brev med vädjan om hjälp till tant Klara i Sverige. Det värsta är att människor går på det.

Vad säger ni om allt det här?